Vartefter tiden har gått har dock trycket ökat inom kategorier som riskerar bli mer bestående. Dessutom har löneökningstakten accelererat markant. Det har drivits på av en brist på personal som saknar motstycke. Och det är just löneökningarna som är den viktigaste förklaringen till det ändrade tonläget. För det är först när stigande priser sätter tydligt avtryck i lönebildningen som risken för en inflationsspiral ökar. obligationer i portföljen gradvis att få gå till förfall. Det innebär i praktiken att Fed kommer gå från att tillföra likviditet till marknaden till att dra in likviditet. Man kan fråga sig varför det här har skett först under vintern – inflationen har ju varit hög i USA sedan förra sommaren. Anledningen är att priserna initialt drevs upp av faktorer som inte gick att betrakta som annat än övergående. Nytt läge för Fed – och marknaderna Historiskt har inte starten på en räntehöjningscykel varit ett större problem för marknaderna. Vid tidigare tillfällen steg börsen i åtminstone två år från det att räntan började höjas. Det finns dock vissa skillnader mellan nu och förr. I den senaste cykeln, 2015-2018, tvingades Fed pausa åtstramningarna under ett år efter den första höjningen då oron på marknaderna steg. När sedan höjningarna återupptogs, i december 2016, sammanföll det med ett uppsving i den globala konjunkturen och uppreviderade bolagsvinster. I samma veva sänkte Trumpadministrationen bolagsskatterna, vilket ytterligare höjde vinsterna. I det klimatet kunde marknaderna tåla räntehöjningar. Den här gången sker åtstramningarna i ett läge där tillväxten i ekonomin är på väg att sakta in, och bolagsvinsterna redan har reviderats upp i historiskt snabb takt. I den miljön finns det risk att marknadens tolerans för höjda räntor och indragen likviditet är lägre. Svagare ’Fed put’ Ytterligare en skillnad mot tidigare är att Feds möjlighet att stötta marknader och motverka oro kommer bli svårare. 11 Placeringsutsikter, februari 2022

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=