Placeringsutsikter Skandia September 2023 Fortsatt optimism men för tidigt att fira

MEDVERKANDE Detta material har tagits fram av Skandia i informationssyfte. Det är inte ett erbjudande eller en förfrågan om att köpa eller sälja något finansiellt instrument. Även om skäliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa att innehållet inte är osant eller missvisande så lämnas inga garantier om riktigheten eller fullständigheten och inget ansvar kan göras gällande på grund av förlust som åsamkats med förlitande på detta material. De eventuella förslag om placeringar i finansiella instrument som presenteras i detta material utgör inte investeringsrådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden. Om du vill ha en personlig rådgivning utifrån dina individuella förutsättningar rekommenderar vi att du kontaktar en rådgivare. Skandia har inget ansvar för eventuella åtgärder som vidtagits enbart på grundval av detta material. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder eller andra finansiella instrument kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Materialet i denna presentation riktar sig inte till någon person eller något företag hemmahörande i USA, Kanada, Japan eller Australien eller i något annat land där publiceringen eller tillgängliggörandet av materialet är förbjudet eller tillåtligheten därav på något sätt är begränsad. Publiceringsdatum: september 2023 Lars-Göran Orrevall är chef för Skandias kapitalförvaltning. Hans Malmsten är ekonomie doktor och portföljförvaltare. Maria Qundos är fondförvaltare och allokeringschef. Seyran Naib är makroekonom och arbetar med konjunktur- och placeringsbedömningar.

INNEHÅLL INTRODUKTION 02 PORTFÖLJ 12 KRONA 10 A D E MARKNADSÖVERSYN 06 MAKRO 04 B C

INTRODUKTION Fortsatt optimism men för tidigt att fira I den här utgåvan av Placeringsutsikter konstaterar vi att förväntningarna om en mjuklandning har ökat, främst när det gäller den amerikanska ekonomin. På andra håll är dock frågetecknen större. Under de senaste 18 månaderna har världens centralbanker höjt sina räntor i rekordsnabb takt och den globala ekonomin har visat sig vara mycket motståndskraftig. Penningpolitiken verkar med fördröjning och man kan inte utesluta att den senaste tidens räntehöjningar kan få större effekter på världsekonomin än vad vi hittills sett. Samtidigt har den generella riskaptiten på de finansiella marknaderna har varit god. Svenska sparares utländska tillgångar har dessutom fått ytterligare skjuts på grund av den fortsatta kronförsvagningen. Nog för att utsikterna ser bättre ut idag jämfört med några månader sedan, men vägen framåt är inte bekymmersfri. Är mjuklandningsscenariot möjligt, eller har lågkonjunkturen bara skjutits upp? Är börserna för optimistiska och har segern utropats för tidigt? Kommer den svenska kronan fortsätta agera draglok för svenskarnas utländska placeringar och hur konstruerar man den perfekta portföljen för privat sparande i det här läget? ● Följande tematexter kan du läsa om i Placeringsutsikter september 2023: Makro: Skilda världar Marknad: Fortsatt optimism men risk för bakslag Kronan: Kan svenska kronan räddas? Portföljkonstruktion: Finns det en perfekt blandning för privat sparande? A 2 Placeringsutsikter, september 2023

3 Placeringsutsikter, september 2023

MAKRO Skilda världar Hårdlandning eller mjuklandning? 2023 inleddes med en förväntan om att den globala ekonomin var på väg in i en lågkonjunktur, frågan var bara när och hur djup den skulle bli. Oro för en djup lågkonjunktur eskalerade under våren när flera banker i USA gick omkull samtidigt som den europeiska banken Credit Suisse fick stora problem. Så sent som i maj förväntade sig räntemarknadens aktörer kraftiga och snabba räntesänkningar från den amerikanska centralbanken Fed med start redan i sommar. Men i takt med att bankturbulensen lugnat sig samtidigt som den ekonomiska utvecklingen uppvisat överraskande motståndskraft har sentimentet skiftat. Sannolikheten för en mjuklandning har nu ökat. Flera centralbanker väntas nu ha nått eller vara nära räntetoppen. I USA räknar marknaden med att den amerikanska centralbanken Fed är klara med sina räntehöjningar. I Europa väntas ECB höja räntan en gång till under året innan de trycker på pausknappen, vilket också väntas vara fallet för Riksbanken. Styrräntorna väntas sedan ligga kvar på nuvarande höga nivåer åtminstone en bit in i 2024. Kommunikationen från centralbankerna har dock varit tydlig: Det finns en beredskap att agera med fler räntehöjningar om inflationen inte viker ned tillräckligt. USA mot resten av världen Trots centralbankernas kraftiga och snabba räntehöjningar har världsekonomin visat sig vara mycket motståndskraftig. På senare tid har dock konjunkturen börjat ge vika på vissa håll. Inbromsningen är tydlig men varierar mycket mellan länder och regioner. Den amerikanska ekonomin sticker ut och tillväxten har varit överraskande stark under första halvåret. Främst handlar det om att hushållen fortfarande har stora sparbuffertar. Sedan mitten av förra året har även reallönerna stigit, vilket bidragit till att hålla uppe konsumtionen. En växande förväntansbild är att USA kan komma att undvika en lågkonjunktur under 2023 och istället lyckas mjuklanda ekonomin, vilket kännetecknas av att tillväxten bromsar in gradvis utan att det får några större konsekvenser för bland annat arbetsmarknaden. Däremot uppvisar Europa betydligt fler svaghetstecken. Den svagare utvecklingen är främst koncentrerad till Tyskland och särskilt dystert är det inom tillverkningsindustrin som trots förbättrade leverans- och värdekedjor, missgynnats av lägre global efterfrågan. Den viktiga bilindustrin har tagit stryk men även energiintensiva sektorer har drabbats hårt till följd av de skyhöga elpriserna i vintras. Även i Sverige har inbromsningen satt tydliga avtryck på den ekonomiska aktiviteten. Konjunkturbilden för svensk ekonomi ser mörkare ut jämfört med många andra utvecklade ekonomier. En anledning är hushållens räntekänslighet, vilket i kombination B 4 Placeringsutsikter, september 2023

med fallande konsumtion och bostadsinvesteringar gör att Sverige utmärker sig negativt. Hur djup konjunkturnedgången kommer bli beror på hur hushållen reagerar på de kraftigt stigande levnadskostnaderna och högre räntorna. BNP-tillväxten föll kraftigt under andra kvartalet och för hela 2023 väntas tillväxten bli negativ. Ett stort orosmoln är Kina. Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin har varit allt annat än imponerande och oro kring den bräckliga fastighetssektorn växer sig allt större. Kinesiska myndigheters försök att stimulera ekonomin har hittills inte gett någon effekt. Dessutom är konsuments förtroendet pressat, vilket dämpar den inhemska efterfrågan. Samtidigt faller priserna och inflationssiffran i juli pekade på deflation för första gången på två år. Även om läget i Kina är svårbedömt kan den svaga utvecklingen få spridningseffekter och påverka även den globala ekonomin. Trögrörlig kärninflation Trots de dystra utsikterna för tillväxt på en del håll så finns det ljusglimtar gällande inflationsutvecklingen. Under de senaste månaderna har inflationsstatistiken varit uppmuntrande. Inflationstoppen är nådd och mycket pekar på att den nedåtgående trenden kommer fortsätta under året, främst till följd av stora baseffekter från energi och livsmedel. Samtidigt har störningar i diverse leveranskedjor förbättrats påtagligt. Ännu mer uppmuntrande är det att en del producentprismått faktiskt är negativa i årstakt, vilket innebär sjunkande producentpriser samtidigt som företagens prisförväntningar pekar på lägre pristryck framöver. Det som inte är lika uppmuntrande är kärninflationen (inflation exklusive energipriser) som fortfarande är bekymmersamt hög både i USA, Europa och Sverige. Kärninflationen har visserligen kommit ned från topparna tidigare i år men avmattningen går trögt. Hur snabbt och hur mycket den kan komma ner kommer ha stor effekt på centralbankernas penningpolitik framöver. Arbetsmarknaden: obalanserna har börjat rätta till sig Den starka arbetsmarknaden är en förklaring till den motståndskraft som den globala ekonomin hittills uppvisat. Historiskt har centralbankernas inflationsbekämpning orsakat kraftiga uppgångar i arbetslösheten men utvecklingen sedan pandemin avviker från historiska mönster. I USA har Fed höjt räntan i den snabbaste takten på närmare 40 år, men trots det ligger arbetslösheten kvar på rekordlåga nivåer. Samma mönster ser vi i Europa och Sverige. Den starka arbetsmarknaden är givetvis ett styrketecken. Men för att tillväxten ska mattas av samtidigt som inflationen ska ge vika behöver arbetsmarknaden visa tydligare tecken på avmattning. Visserligen har olika indikatorer som antalet lediga jobb och brist på arbetskraft dämpats, vilket vittnar om att obalanserna på arbetsmarknaden successivt håller på att rätta till sig. Ännu för tidigt att fira Utsikterna framåt är osäkra. Är mjuklandningsscenariot möjligt, eller har lågkonjunkturen bara skjutits upp? Vår bedömning är att det är för tidigt att utropa seger. Även om den globala ekonomin visat sig vara starkare än förväntat är det viktigt att komma ihåg att motståndskraften framför allt är koncentrerat till USA. I Europa och Sverige är läget betydligt mer problematiskt. Samtidigt verkar penningpolitiken med fördröjning och man kan inte utesluta att den senaste tidens rekordsnabba räntehöjningar kan få större effekter på ekonomierna än vad vi hittills sett. Centralbankerna vill se övertygande tecken på att inflationen faller tillbaka till inflationsmålet om 2 procent. Skulle exempelvis den trögrörliga kärninflationen bita sig fast på en hög nivå kan centralbankerna komma att behöva förlänga åtstramningsåtgärderna. ● 10 7 8 5 3 9 6 4 1 2 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2022 2020 Europa Sverige USA Årstakt, procent 6 4 2 5 3 1 0 maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj USA: Feds styrränta och marknadens prissättning (historik) Procent 2020 2021 2022 2023 2024 Marknadens prissättning per den 5 april Marknadens prissättning per den 9 sep ”Det finns en beredskap att agera med fler räntehöjningar om inflationen inte viker ned tillräckligt.” 5 Placeringsutsikter, september 2023

MARKNADSÖVERSYN Fortsatt optimism men risk för bakslag Nytt rekord för världsindex Efter ett minst sagt besvärligt 2022 har optimismen återvänt till de finansiella marknaderna och den starka börsutvecklingen hittills i år kan tyckas vara överraskande på många sätt. Trots hög inflation, stigande räntor och vikande bolagsvinster fortsätter börserna att leverera. Den generella riskaptiten är god. Hittills i år har ett världsindex (MSCI World) stigit närmare 15 procent i lokala valutor, vilket är betydligt mer än man långsiktigt kan förvänta sig som genomsnittlig årsavkastning. Uppgången har dessutom varit ännu större i svenska kronor till följd av den fortsatta kronförsvagningen. I svenska kronor har världsindex lyft hela 23 procent vilket gjort att indexet nått en ny rekordnivå. USA och Japan i topp Men det är stor skillnad i avkastning mellan olika regioner och sektorer. I USA har börserna tuffat på ordentligt, särskilt på senare tid då starkare argument om mjuklandning i ekonomin och fallande inflation gett placerare hopp om framtiden. Fram till i våras drevs börsuppgången av ett fåtal amerikanska teknikbolag men sedan i somras har även andra sektorer fått ett uppsving. Årets vinnare är dock den tekniktunga Nasdaqbörsen som hittills i år avkastat imponerande 31 procent i lokal valuta och hela 41 procent i svenska kronor. Även börsutvecklingen i Japan sticker ut. Faktum är att japanska aktier har haft en bättre avkastning än amerikanska hittills i år (MSCI-index och mätt i lokal valuta). Visserligen har den japanska yenen försvagats markant mot dollarn, men likväl är avkastningen imponerande. Landets ekonomi har under en lång tid kämpat med både svag tillväxt, låg inflation och dämpad avkastning. Men under 2023 har både tillväxten och inflationen överraskat positivt. Landets ultralätta penningpolitik har återigen fångat marknadens uppmärksamhet och sedan bytet av centralbankschef i våras har förväntningarna om ett skifte mot en mer normaliserad penningpolitik stigit ordentligt. Dessutom väntas japanska bolag nu öka utdelningarna till sina aktieägare samt lansera återköpsprogram av aktier. Även om det inte skett några konkreta förändringar ännu så har investerare blivit mer optimistiska kring framtidsutsikterna för japanska aktier. C 6 Placeringsutsikter, september 2023

Trögt för svenska och kinesiska aktier För Stockholmsbörsen har utvecklingen varit desto tråkigare, särskilt under sommaren där utfallen från den senaste rapportsäsongen bjöd på en hel del tvära kast. Jämfört med andra utvecklade marknader är faktiskt den svenska börsen bland de sämre i år trots resultatet på plus 7 procent. Men det är inte bara i år som svenska aktier utvecklats trögt. Sett till totalavkastningen har svenska aktier haft en sämre utveckling än världsindex sedan 1 januari i fjol. Avkastningen på svenska aktier under perioden är för närvarande minus 15 procent. Ser man till ett världsindex under motsvarande period ligger avkastningen strax under 0, mätt i lokala valutor och i svenska kronor plus 15 procent. Att svenska aktier har utvecklats sämre är bara att konstatera. Som plåster på såren har kronan agerat draglok åt svenska sparares utländska investeringar. Placerar man på tillväxtmarknader väger kinesiska aktier tungt och i år har dessa påverkat avkastningen negativt. Det är enkelt att rada upp utmaningar för kinesiska aktier där vi har en problemfylld fastighetssektor och skeptiska utländska investerare. Dessutom har återöppningen efter pandemin hittills varit en besvikelse, exempelvis när det gäller inhemsk konsumtion. Förtroendet för ekonomin bland befolkningen har också rasat och myndigheterna har då svarat med åtgärder. Sänkta räntor på befintliga bolån samt lägre krav på kontantinsats vid bostadsköp är beslut som redan är fattade. Som investerare i tillväxtmarknadsaktier är det bäst att förbereda sig på fortsatt turbulens, då börsreaktionerna kommer kunna vara kraftiga. Både uppåt och nedåt. Viktigt att se över fördelningen i portföljen Trots att börsuppgången är spretig på sina håll kan man ändå konstatera att den generella riskaptiten är god och marknaden verkar se en ljusning framför sig. I mångt och mycket handlar det om att inflationen ska röra sig ned mot målet, konjunkturen ska mjuklanda (främst USA) och centralbankerna ska börja släppa på bromsen. Från vårt perspektiv är det en lite väl bekymmersfri syn på vägen framåt. Nog för att utsikterna ser bättre ut idag än för några månader sedan, men det finns utmaningar som vi behöver beakta. Utsikterna för bolagsvinsterna ser inte lika ljusa ut jämfört med tidigare. De senaste kvartalen har vinsterna visserligen fortsatt att överträffa analytikernas prognoser. Men i absoluta tal har vinsterna faktiskt fallit de senaste kvartalen. Ett annat orosmoln är risken för att lågkonjunkturen bara har skjutits framåt i tiden, men att börsen inte ser det ännu. Dessutom, skulle inte inflationen falla tillräckligt mycket så finns det en överhängande risk för korrigering på aktiemarknaderna. Som sparare behöver man därför vara förberedd på att humöret kan surna snabbt. Som alltid när det har gått lite för bra behöver man fundera kring sin risknivå i portföljen. Att ha en allt för stor vikt av en specifik region eller sektor kan ge större bakslag och i det här läget bör man se till att portföljen är väldiversifierad. Placeringshorisont är en mycket viktig aspekt att ta hänsyn till. Kapital som behöver användas inom snar framtid har inget på börsen att göra. För den som sparar långsiktigt, säg 10 år och längre, kvarstår det faktum att aktier är svårslaget. Men det är viktigt att se till att risknivån är rätt för dig. Även om aktier har störst avkastningspotential över tid, är det inte givet att en portfölj med enbart aktier passar alla. ● 15 10 0 5 -30 -25 -20 -15 -10 -5 -35 mar jul sep nov jan mar jul sep jan Världsindex i lokala valutor Världsindex i svenska kronor Svenska aktier Totalavkastning sedan förra Placeringsutsikter (SEK) Procent sedan 28 september 2022 2022 2023 30 20 10 0 25 15 5 -5 jan feb mar apr maj jun jul aug Sverige Europa Tillväxtmarknader Japan USA Totalavkastning sedan förra Placeringsutsikter (SEK) Procent sedan 28 september 2022 2023 ”Trots att börsuppgången är spretig på sina håll kan man ändå konstatera att den generella riskaptiten är god och marknaden verkar se en ljusning framför sig.” 7 Placeringsutsikter, september 2023

”Trots hög inflation, stigande räntor och vikande bolagsvinster fortsätter börserna att leverera”

KRONA Kan den svenska kronan räddas? Vad har hänt? Den svenska kronan fortsätter sin kräftgång. Förra året försvagades kronan hela 15 procent mot dollarn och 8 procent mot euron. För närvarande handlar kronan kring rekordsvaga nivåer mot de större valutorna och en del prognosmakare hävdar att kronförsvagningen kan komma att fortsätta, åtminstone ett tag till. Att kronan går dåligt när det är oroligt i omvärlden är egentligen inte konstigt då mindre valutor tenderar att ta stryk när riskaptiten viker. Detta var fallet under 2022. I år har dock riskaptiten varit bättre, men trots det har kronan fortsatt att försvagats. Försvagningen tilltog även under maj månad när problemen bland svenska fastighetsbolag blossade upp. Rådande ekonomiska läge med hög inflation och höga räntor har satt tydlig press på hushåll och företag. För svenskar som åkte utomlands märktes också den svaga kronan eftersom den urholkade semestersvenskarnas köpkraft. Varför är kronan så svag? Den senaste tidens svaga kronutveckling kan främst förklaras av internationell oro. Ända sedan Riksbanken började höja räntan har utländska investerare oroat sig för de ekonomiska effekterna, framför allt för de räntekänsliga hushållen och fastighetsbolagen. Ur ett internationellt perspektiv är svenska hushåll bland de högst belånade (mätt i skuld som andel av BNP). Även många svenska fastighetsbolag är högt skuldsatta. Sedan i våras har oron kring den svenska fastighetsmarknaden förvärrats, särskilt efter att en del bolag visat sig ha svårigheter med att hantera den nuvarande höga räntenivån. Högre räntor väntas därmed få större genomslag på svensk ekonomi. Att utländska investerare räds att investera i Sverige är därför inte helt obefogat. Investerare söker givetvis så hög avkastning som möjligt på sina investeringar. Därför kan en annan förklaring till den rekordsvaga kronan vara ränteskillnader mellan länder. När räntan i Sverige är lägre jämfört med räntan i andra länder kommer investerare placera sina pengar utomlands istället för i Sverige. Svenska kronan blir då mindre attraktiv och säljtrycket på vår valuta ökar. Därför är det viktigt att Riksbanken håller jämna steg med andra centralbanker, särskilt europeiska ECB. Riksbanksdirektionen har själva poängterat vikten av att bedriva en synkroniserad penningpolitik med andra centralbanker i hopp om att förhindra ytterligare kronförsvagning. Att sommarsemestern blev en dyr historia för många svenskar är givetvis tråkigt. Desto värre är det att kronförsvagningen spär på inflationen genom att priset på importerade varor och tjänster stiger ytterligare, vilket gör Riksbankens arbete ännu svårare. Vid det senaste penningpolitiska mötet i juni indikerade Riksbanken att en fortsatt svag krona kan leda till fler räntehöjningar. Från ett svenskt perspektiv är det dock lätt att endast fokusera på kronan. Men det är viktigt att komma ihåg att den amerikanska dollarn har under den senaste perioden stärkts ordentligt, vilket ofta är fallet när investerare världen över söker en säker hamn, eller som just nu, en hög ränta. Något positivt med svag krona? Den svaga kronan är givetvis problematisk på många sätt och vis. Men det finns även en positiv aspekt som man ofta glömmer bort. Svenska placerare är duktiga på att placera sina pengar utomlands, exempelvis i globala aktiefonder. Och när kronan försvagas stiger avkastD 10 Placeringsutsikter, september 2023

ningen på dessa utländska tillgångar. Ett världsindex (MSCI World) mätt i lokala valutor har hittills i år avkastat cirka 15 procent, i svenska kronor räknat är avkastningen närmare 23 procent. I takt med kronans bottennoteringar har avkastningen på utländska aktieplaceringar nått nya rekordnivåer. Dessutom har kronförsvagningen hittills gynnat de svenska exportbolagen. Hur blir det framåt? Många undrar hur länge försvagningen kan pågå och om det finns någon räddning för kronan. Att försöka göra långsiktiga valutaprognoser är mycket svårt, särskilt i det här läget, men det finns några faktorer som skulle kunna ge lite stöd i närtid: • Oroligheterna kring svensk fastighetssektor och bostadsmarknad dämpas. • Centralbankerna trycker på pausknappen och Riksbankens styrränta ligger i linje med andra centralbankers styrränta (främst ECB). • Global tillväxt mattas av hyggligt utan några större negativa konsekvenser (recession undviks). • Global riskaptit får sig ett ordentligt uppsving. Att allt detta ska infrias samtidigt kan kännas orealistiskt. Men i det här läget kanske det inte krävs så mycket för att den dåliga inställningen till den svenska kronan ska förändras. Enligt många fundamentala värderingsmodeller är kronan undervärderad. Det är därför mer troligt att en kronförstärkning ligger i korten snarare än fortsatt försvagning. Det är givetvis svårt med tidshorisonten men att kronan ska fortsätta agera som en evig krockkudde och fortsätta ”boosta” utländska placeringar de kommande decennierna är mindre troligt. För att kronan ska fortsätta ge draghjälp i våra utländska portföljer krävs en kontinuerlig kronförsvagning. Argumentet för en stor andel utländska tillgångar med öppen valutarisk blir sämre i takt med att kronan försvagas. Krockkudden är tillplattad och därför bör man se över andelen utländska aktier i sin portfölj. ● Sverige: Hushållens skulder Harmoniserad BIS-data, andel av BNP, procent 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 100 70 50 80 90 60 40 Snitt bland utvecklade länder Euroområdet USA Sverige USD/SEK, höger EUR/SEK, vänster 12 10 11 9 8 7 6 12,0 11,5 10,0 8,5 9,0 10,5 11,0 9,5 8,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Växelkurser Svagare SEK ”Rådande ekonomiska läge med hög inflation och höga räntor har satt tydlig press på hushåll och företag.” Ur ett internationellt perspektiv är svenska hushåll bland de högst belånade. 11 Placeringsutsikter, september 2023

PORTFÖLJ Portföljkonstruktion – finns det en perfekt blandning för privat sparande? Den ”perfekta” investeringsportföljen För att konstruera den bästa investeringsportföljen behöver faktorer som sparhorisont och risktolerans tas i beaktning. Alltså, när pengarna ska användas och hur stora svängningar investeraren tål under placeringstiden. Eftersom både placeringshorisont och risktolerans är individuellt finns det inget entydigt recept som passar alla. Gemensamt för de allra flesta sparare är att man gladligen accepterar stora uppgångar men mår betydligt sämre när portföljen tappar i värde. Det viktigaste är därför att inte ta mer risk än vad man tål. Har man en för hög risknivå riskerar man att kasta in handduken och sälja av sitt innehav vid fel tillfälle. Att realisera en förlust behöver dock inte vara fel. Men felbeslut har en tendens att hopa sig eftersom det kan vara svårt att veta när det är dags att öka risken i portföljen igen. Högst troligt ökar man på risken när orosmolnen har skingrats och oftast har då tåget redan hunnit gå. Man missar därför en stor del av återhämtningen. Att följa med i en nedgång på aktiemarknaden men inte i återhämtningen är en dyr historia som man ska försöka undvika. Det är samtidigt viktigt att poängtera att det heller inte är optimalt att ta för lite risk. Det finns som bekant få saker som är gratis och söker man högre avkastning på sitt kapital behöver man betala priset genom att ta högre risk och acceptera större svängningar. Finns det då några kända verktyg för att maximera avkastningen och minimera risken? Absolut! En sak man kan utnyttja är att olika tillgångar beter sig annorlunda i olika typer av marknadsklimat. Det är därför en god idé att ha flera byggstenar i sin sparportfölj. På finansspråk kallas det för diversifiering. Under finanskrisen 2008 föll den svenska aktiemarknaden närmare 40 procent. Då gav vanliga svenska statsobligationer ett väldigt bra skydd eftersom en sådan placering steg cirka 15 procent. Men man ska komma ihåg att avkastningspotentialen och fördelarna med en tillgång ändras över tid. Ett tydligt exempel på detta såg vi i fjol då svenska statsobligationer inte gav något skydd alls, eftersom avkastningen var usel när marknadsräntorna steg samtidigt som aktiemarknaden föll. Under fjolåret var det i stället utländsk valuta, som den amerikanska dollarn och euron, som stod för god avkastning för svenska placerare. Det har fortsatt även i år då den svenska kronan försvagats ytterligare (läs mer om kronan här). Att justera och rebalansera1 sin portfölj när förutsättningarna förändras är därför klokt. Det är också bra att justera portföljfördelningen när potentialen för diversifiering ändras. Nedan följer därför en genomgång av traditionella byggstenar som alla platsar i en bra och väldiversifierad sparportfölj. Räntebärande placeringar Det senaste årets ränteuppgång har givetvis varit smärtsam för många. Men det har också bidragit till att ränteE 12 Placeringsutsikter, september 2023

bärande placeringar nu är ett betydligt mer attraktivt tillgångsslag än tidigare. Att man får ränta på sitt sparkonto och att längre ränteplaceringar nu också har högre avkastningspotential är välkommet på många sätt. Ränteuppgången medför inte bara att avkastningsprognosen nu är högre, den innebär också att potentialen för diversifiering har ökat. Det vill säga, räntebärande placeringar är återigen ett bra komplement till aktieplaceringar. När det gäller företagskrediter är korrelationen med aktiemarknaden naturligt högre. Det finns dock en poäng med att addera krediter i räntedelen eftersom räntan företaget måste betala är högre än den staten betalar. Att låna ut till bolag under en kortare period till en hög ränta ökar avkastningspotentialen i portföljen. Men det är inte gratis eftersom man adderar risken att företaget skulle kunna hamna på obestånd. Skulle det inträffa kommer kreditinnehavare att ersättas före aktieinnehavare, man kan säga att krediter utgör en hybrid mellan ränterisk och aktierisk. Vid oroligheter kommer krediten givetvis att värderas ned, men den förfaller till sitt nominella belopp på utsatt datum förutsatt att företaget kan betala igen lånet. Aktier Att aktier på lång sikt har högst avkastningspotential av traditionella tillgångar gör att det är en självklar investering för långsiktiga sparare. Många svenska sparare har upplevt att utländska aktieplaceringar brukar klara sig bättre vid börsfall. Detta beror egentligen inte på aktieprisutvecklingen, utan snarare att valuta- exponeringen brukar fungera som en stötdämpare i oroliga tider. Den svenska kronan brukar som bekant försvagas när riskaptiten tryter och det förbättrar avkastningen på de utländska placeringarna. Eftersom den kraftiga kronförsvagningen de senaste tio åren har tryckt upp avkastningen från utländska aktieplaceringar rejält bör man se över andelen utländska aktier i portföljen. Alternativa tillgångar Under de senaste 15 åren har många sparare letat med ljus och lykta efter tillgångar som kan ersätta räntebärande placeringar. Eftersom förtroendet för obligationer som en säker hamn har varit lågt till följd av det låga ränteläget har sparare utforskat bland annat hedgefonder, kryptovalutor och råvaror i hopp om att diversifiera sina aktieplaceringar. Resultaten har varit minst sagt varierande. Vi bedömer att behovet för dessa typer av investeringar är något mindre nu med tanke på dagens ränteläge. Institutionella investerare har ofta en betydligt längre investeringshorisont, vilket gör att de alternativa placeringsmöjligheterna ökar. Det är dessutom så att institutionella investerare har tillgång till ett mycket större utbud eftersom det inte bara är noterade tillgångar som finns tillgängligt. Exempelvis kan det handla om onoterade aktier, infrastrukturprojekt och kommersiella fastigheter. Dessa typer av tillgångar är svårt att komma åt som privat sparare. Ett sätt att få tillgång till dessa intressanta placeringar är genom att spara i Skandias portfölj, Skandia Liv. ● Tyskland USA Sverige Obligationsräntor, 10 år Procent 5 2 0 3 4 1 -1 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 300 200 100 250 150 0 50 -50 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Svenska och utländska aktier (MSCI World) Procentuell utveckling de senaste 10 åren Världsindex i lokala valutor Världsindex i svenska kronor Svenska aktier Genomsnittlig årsavkastning Svenska aktier Världsindex i lokala valutor Världsindex i svenska kronor 11 % 10 % 15 % 13 Placeringsutsikter, september 2023

Foto och renderingar iStock: Sid 1 och 4 Essen International: Omslag, sid 8–9 Elias Klingén / Söderberg Agentur: Sid 2 och 12 Johnér: Sid 1 och 10 Pexels: Sid 1 och 14 Shutterstock: Sid 1 och 3 Skandia: Insida omslag Unsplash: Sid 1 och 6 Viktor Gårdsäter: Insida omslag Grafer Macrobond Data Avkastningssiffrorna är per den 7 september. Design Essen International

Placeringsutsikter, februari 2023

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=