Placeringsutsikter Skandia Februari 2024 Mot ljusare tider i en orolig omvärld

MEDVERKANDE Detta material har tagits fram av Skandia i informationssyfte. Det är inte ett erbjudande eller en förfrågan om att köpa eller sälja något finansiellt instrument. Även om skäliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa att innehållet inte är osant eller missvisande så lämnas inga garantier om riktigheten eller fullständigheten och inget ansvar kan göras gällande på grund av förlust som åsamkats med förlitande på detta material. De eventuella förslag om placeringar i finansiella instrument som presenteras i detta material utgör inte investeringsrådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden. Om du vill ha en personlig rådgivning utifrån dina individuella förutsättningar rekommenderar vi att du kontaktar en rådgivare. Skandia har inget ansvar för eventuella åtgärder som vidtagits enbart på grundval av detta material. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder eller andra finansiella instrument kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Materialet i denna presentation riktar sig inte till någon person eller något företag hemmahörande i USA, Kanada, Japan eller Australien eller i något annat land där publiceringen eller tillgängliggörandet av materialet är förbjudet eller tillåtligheten därav på något sätt är begränsad. Publiceringsdatum: februari 2024 Lars-Göran Orrevall är chef för Skandias kapitalförvaltning. Hans Malmsten är ekonomie doktor och portföljförvaltare. Maria Qundos är fondförvaltare och allokeringschef. Seyran Naib är makroekonom och arbetar med konjunktur- och placeringsbedömningar.

INNEHÅLL INTRODUKTION 02 VÄRLDSINDEX 12 HUSHÅLL 10 A D E MARKNAD 06 MAKRO 04 B C

INTRODUKTION Mot ljusare tider i en orolig omvärld I det senaste numret av Placeringsutsikter granskar vi den stigande optimismen kring en möjlig mjuklandning i USA och minskade inflationsrisker. Nu kan vi med största sannolikhet lägga räntehöjningar bakom oss och frågan är när den första räntesänkningen kommer. Vi funderar även kring när den ekonomiska situationen kan bli bättre för de svenska hushållen. Dessutom ger vi tips på hur man som svensk sparare kan tänka när man investerar i världsindex. Trots att utsikterna har förbättrats kan man konstatera att ekonomin befinner sig i ett läge där toleransen för negativa överraskningar är liten. Balansen mellan ”lagom stark” tillväxt och en fortsatt nedgång för inflationen är svår. Än så länge verkar marknaden och centralbankerna vara tillfreds med utvecklingen hittills då inflationen har fallit kraftigt, tillväxten i USA fortsätter att hålla emot och arbetsmarknaden har förblivit motståndskraftig. I skrivande stund väntar sig marknaden kraftiga räntesänkningar från centralbankerna under året. Men spelplanen kan ändras snabbt om exempelvis inflationsnedgången drabbas av bakslag eller om arbetsmarknaden försämras kraftigt. Till de makroekonomiska osäkerheterna ska också de politiska och geopolitiska riskerna adderas. Samtidigt har den generella riskaptiten på de finansiella marknaderna varit god och det finns goda förutsättningar för fortsatt stigande börser i år. Men man ska komma ihåg att aktiemarknaden är framåtblickande och mycket av de positiva utsikterna med lägre inflation och stundande räntesänkningar redan är inprisade i aktiekurserna. Har räntemarknaden sprungit för snabbt fram med förväntningar om räntesänkningar? När kommer den svenska kronan att stärkas? Ska man som svensk sparare bara investera i världsindex och när blir den ekonomiska situationen bättre för de svenska hushållen? Trevlig läsning! ● Följande tematexter kan du läsa om i Placeringsutsikter februari 2024: Makro: Året då mjuklandningsscenariot sätts på prov Marknad: Ljusare utsikter bör ge stöd åt börsen Hushåll: Då blir det ljusare för de svenska hushållen Världsindex: Vad är det egentligen? A 2 Placeringsutsikter, februari 2024

3 Placeringsutsikter, februari 2024

MAKRO Året då mjuklandningsscenariot sätts på prov Mjuklandning eller inte? 2023 avslutades med stigande optimism kring både konjunkturen och inflationen. De ljusare utsikterna fick marknadens aktörer att svänga om ordentligt i sina förväntningar på centralbankernas räntepolitik. Många investerare väntar sig kraftiga räntesänkningar under 2024 med start redan under våren. Det råder inget tvivel om att marknadens aktörer räknar med att inflationen till stor del är besegrad. Världsekonomin tar sig an det nya året med blandade förutsättningar. Effekten av räntehöjningarna skiljer sig mellan länder men inbromsningen är tydlig, framför allt i Tyskland och Sverige medan tillväxten i USA fortsätter att hålla emot. 2024 har inletts med stigande förhoppning om en mjuklandning i USA. I ekonomiska termer innebär det att tillväxten mattas av tillräckligt mycket för att få ned inflationen, utan att det leder till kraftigt högre arbetslöshet. Med förväntningar om en ganska ljummen tillväxttakt i år i kombination med snabbt fallande inflation har sannolikheten för en mjuklandning i USA ökat. I mångt och mycket handlar det om att hushållen, som varit ekonomins tillväxtmotor, fortfarande har stora sparbuffertar samtidigt som arbetsmarknaden fortsatt är stark. Den snabba inflationsnedgången öppnar även dörren för stigande reallöner. 2024 kommer alltså bli året då tesen om mjuklandning sätts på prov. Men man ska komma ihåg att det historiskt sett har varit mycket svårt att åstadkomma. Förhoppningarna är inte lika optimistiska överallt. För Europa och Sveriges del fortsätter BNP-prognoserna för 2024 att skruvas ned. Under fjolåret tyngdes Sverige av fallande BNP i spåren av högt skuldsatta hushåll och företag, kollapsat B 4 Placeringsutsikter, februari 2024

bostadsbyggande och stigande konkurser. Den svagare utvecklingen i Europa är främst koncentrerad till Tyskland där tillverkningsindustrin missgynnats av lägre global efterfrågan. Det är fortfarande oklart hur stora skadeverkningarna på ekonomierna kommer att bli. Frågan är om vi har lagt det värsta bakom oss eller om det fortfarande finns risk för bakslag i spåren av fjolårets fortsatta räntehöjningar. Man kan därmed konstatera att vägen framåt inte är helt oproblematisk. Har marknaden sprungit för snabbt med räntesänkningar? I slutet av förra året gjorde finansmarknaderna en kraftig omsvängning i sina förväntningar om penningpolitiken. Så sent som i höstas räknade marknaden med att styrräntorna skulle ligga kvar på nuvarande nivåer fram till 2025. Men den bilden ändrades i takt med att inflationen föll snabbare än väntat samtidigt som konjunkturbilden i USA gav stöd för en mjuklandning. I skrivande stund prisar marknaden in kraftiga räntesänkningar från centralbankerna redan i vår. Dörren för nya räntehöjningar är stängd och man kan konstatera att räntesänkningar är i sikte. Dock är både tidpunkten och hastigheten för dessa sänkningar osäkra. Den aggressiva marknadsprissättningen är utmanande. Mycket handlar om drivkraften bakom sänkningarna. Det mest optimistiska scenariot är att centralbankerna sänker räntorna till följd av den fallande inflationstrenden. Men om räntesänkningarna inte infrias fullt ut eller om det är till följd av en försämrad konjunktur finns det en överhängande risk för korrigering på de finansiella marknaderna. Geopolitiska risker och supervalår Ett stort orosmoln är de geopolitiska spänningarna som fortsätter att eskalera. Rysslands krig i Ukraina ser inte ut att närma sig något slut. I Mellanöstern har kriget i Gaza eskalerat och risken för ytterligare upptrappning kan inte avfärdas. Dessutom har de militära attackerna mot fraktfartyg i Röda Havet pressat upp fraktpriser och orsakat störningar i leveranstider, vilket skulle kunna trycka upp inflationen igen (om än tillfälligt). Än så länge har de geopolitiska oroligheterna haft begränsad effekt på de finansiella marknaderna. Men skulle konflikten i Mellanöstern eskalera och involvera fler länder kommer effekterna bli desto mer betydande. Dessutom är 2024 ett år med ovanligt osäkra politiska utsikter då fler än 70 länder och mer än halva världens befolkning går till val. USA:s presidentval kommer få mest fokus och mycket talar för att 2024 blir en reprismatch mellan den sittande presidenten Joe Biden och den före detta presidenten Donald Trump. Skäl till optimism men risker kvarstår Trots att utsikterna har förbättrats kan man konstatera att ekonomin befinner sig i ett läge där toleransen för negativa överraskningar är liten. Balansen mellan ”lagom stark” tillväxt och en fortsatt nedgång för inflationen är svår. Än så länge verkar marknaden och centralbankerna vara tillfreds med utvecklingen av bägge delarna. Inflationen har fallit kraftigt, tillväxten i USA fortsätter att hålla emot och arbetsmarknaden har förblivit motståndskraftig. Men spelplanen kan ändras snabbt om exempelvis inflationsnedgången drabbas av bakslag eller om arbetsmarknaden försämras kraftigt. Till de makroekonomiska osäkerheterna ska också de politiska och geopolitiska riskerna adderas. Dessutom är det fortfarande oklart i vilken utsträckning de redan genomförda räntehöjningarna slagit på ekonomin och vad som möjligen kvarstår. På det stora hela har inflationsriskerna minskat tydligt och vi kan med största sannolikhet lägga räntehöjningarna bakom oss. Under 2024 kommer mjuklandningsscenariot för den amerikanska ekonomin att testas och förutsättningarna är trots allt goda. Men historien påminner oss om att mjuklandningar är svåra att åstadkomma. ● Inflation KPI, procent 12,5 5,0 0,0 7,5 10,0 2,5 -2,5 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2020 2024 2022 2018 Euroområdet USA Sverige Arbetslöshet Procent 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2020 2024 2022 2018 15 6 4 7 8 9 10 11 12 13 14 5 3 Euroområdet USA Sverige ”Dörren för nya räntehöjningar är stängd och man kan konstatera att räntesänkningar är i sikte.” 5 Placeringsutsikter, februari 2024

MARKNAD Ljusare utsikter bör ge stöd åt börsen Mot slutet av 2023 återfick de finansiella marknaderna optimism när investerare blev övertygade om att inflationsbekämpningen var under kontroll och att en global lågkonjunktur kunde undvikas. De ljusare utsikterna bidrog till god avkastning från globala aktier, svenska aktier samt ränteplaceringar under 2023. Under fjolåret fick många AI (artificiell intelligens) -relaterade bolag ordentlig skjuts. Investerare är nu hoppfulla om framtiden och många pekar på att en ny AI-revolution är på ingång. Börsglädje till följd av ljusare utsikter I början av året var investerare oroliga för en global recession i spåren av kraftigt stigande inflation och centralbankernas räntehöjningar. Men under fjolårets två sista månader skedde en kraftig omsvängning av marknadens förväntningar. Aktiemarknaden tycks vara övertygad om att inflationsspöket ligger bakom oss och räntesänkningar ligger framför oss, vilket gett placerare hopp om framtiden. Fjolårets börsuppgång drevs av ett fåtal stora amerikanska teknikbolag som inom finansvärlden benämns som ”Magnificent Seven”. Bolagen är välkända: Apple, Alphabet (Google), Microsoft, Amazon, Meta (Facebook), Tesla och Nvidia. Den amerikanska börsen (S&P 500) steg hela 23 procent under fjolåret, varav en stor majoritet av avkastningen kommer från just dessa bolag. Investerare är hoppfulla om framtiden för AI (artificiell intelligens) och många pekar på att en ny AI-revolution är på ingång. Utvecklingen har gått snabbt och allt fler bolag vill anamma teknikens framfart. En del hävdar även att AI kommer bidra till ökad produktivitet och därmed även driva den globala tillväxten på sikt. Hur framtiden inom området kommer att se ut är oklart men 2024 ser ut att bli ännu ett år med fokus på AI-relaterade aktier. Det var dock inte bara AI-relaterade aktier som blev de stora vinnarna under 2023. Även börsutvecklingen i Japan stack ut. Faktum är att japanska aktier avkastade närmare 30 procent under fjolåret, vilket var snäppet bättre än avkastningen från amerikanska aktier (MSCI-index och mätt i lokal valuta). Optimismen har även fortsatt i år. Skälet är att många placerare anser att japanska aktier är relativt billigt värderade, både jämfört med andra marknader och med sin egen historiska värdering. Ett annat skäl är att börsen bör gynnas av den relativt expansiva penningpolitiken och svaga valutan i Japan. Diverse reformer som japanska tillsynsmyndigheter genomför gör också att utsikterna för ökade aktieutdelningar och återköp ökat. Fjolåret var särskilt tufft för högt skuldsatta bolag och investerare oroade sig framför allt för fastighetsbolagen. Även småbolag hade det kämpigt. Men på senare tid har oron dämpats och ersatts med viss optimism i takt med att räntesänkningar står för dörren. Det finns alltså goda förutsättningar för fortsatt stigande börser i år. Men man ska komma ihåg att aktiemarknaden är framåtblickande och mycket av de positiva utsikterna med lägre inflation C 6 Placeringsutsikter, februari 2024

och räntesänkningar redan är inprisade i aktiekurserna. Börshumöret kan även komma att ändras snabbt. Skulle inflationen vända upp igen, konjunkturen försämras kraftigt eller de geopolitiska oroligheterna eskalera så kan förutsättningarna ändras. Kraftiga räntesänkningar ligger i korten Inflations- och recessionsoro bidrog till kraftigt stigande räntor under stora delar av 2023. I oktober nådde den amerikanska långräntan 5 procent, vilket var den högsta nivån sedan finanskrisen. I slutet av förra året skiftade räntemarknadens aktörer snabbt i sina förväntningar om penningpolitiken, vilket bidrog till att bland annat långa obligationsräntor föll kraftigt. Räntenedgången under slutet av 2023 medförde att ”året med konstant stigande räntor” paradoxalt nog uppvisade lägre långräntor vid årets slut, jämfört med förra årsskiftet. Som tidigare nämnts väntar sig räntemarknadens aktörer kraftiga sänkningar från centralbankerna under våren. Räntesänkningar är både efterlängtat och välkommet av de finansiella marknaderna. Men drivkraften bakom räntesänkningarna kommer spela stor roll. Om centralbankerna sänker räntorna som ett resultat av den fallande inflationstrenden kan finansmarknadens aktörer dra en lättnadens suck. Men skulle räntesänkningarna vara till följd av en försämrad konjunktur så kommer optimismen snabbt att ersättas med oro för en kraftig recession. Hittills i år har obligationsräntorna vänt upp något men ligger fortsatt långt under nivåerna i höstas. Det är dock stor skillnad i räntenivåer mellan länder. Just nu ligger den amerikanska långräntan kring 4 procent, medan motsvarande ränta i Tyskland och Sverige ligger en bit över 2 procent. Ljuset i tunneln för kronan I förra upplagan av Placeringsutsikter som publicerades i höstas konstaterade vi att kronan var mycket svag. Orsakerna till den svaga kronutvecklingen kunde främst förklaras av oro från utländska investerare gällande de räntekänsliga hushållen och de högt skuldsatta fastighetsbolagen. Oron var befogad eftersom högre räntor faktiskt fått större genomslag på svensk ekonomi jämfört med andra mindre räntekänsliga länder. Under fjolårets sista månader stärktes kronan ordentligt men utvecklingen hittills i år har varit volatil. Utifrån ett längre perspektiv kan man konstatera att kronan fortsatt är mycket svag. Vår bedömning är fortsatt att kronan kan komma att stärkas härifrån i takt med att recessions- och inflationsoron dämpas, räntesänkningar är i sikte samt att riskaptiten är god. Dessutom har de svenska räntekänsliga hushållen och de högt skuldsatta fastighetsbolagen trots allt visat sig vara motståndskraftiga, vilket kan få utländska investerare att se positivare på utvecklingen för svensk ekonomi framåt. Precis som i höstas tycker vi fortsatt att det är ett bra läge att se över den utländska aktieandelen i portföljen. Vad betyder det för dig som sparare? Man kan konstatera att finansmarknaderna är lättade över de ljusare utsikterna och mycket talar för att det värsta nu ligger bakom oss. Däremot bör man förvänta sig att vägen framåt inte kommer att vara spikrak. Det finns alltid risker som man behöver ta i beaktande. Skulle exempelvis inflationen inte falla tillräckligt snabbt eller om inflationen tar fart igen så kommer förväntningarna om räntesänkningar behöva korrigeras. Dessutom är geopolitiska risker alltid svårbedömda. På ett par års sikt så tror vi att en kronförstärkning är sannolik. Precis som i höstas så är det fortfarande ett bra tillfälle att fundera kring hur stor andel svenska aktier man vill ha i sin portfölj. Vår syn är att svenska sparare bör ha en betydande del svenska aktier i portföljen. Placeringshorisont är en mycket viktig aspekt att ta hänsyn till. Kapital som behöver användas inom en snar framtid har inget på börsen att göra. För den som sparar långsiktigt, säg 10 år eller längre, kvarstår det faktum att aktier är svårslaget. Men det är viktigt att se till att risknivån är rätt för dig. ● 250 200 150 225 175 125 100 75 Börsutveckling S&P 500 (i SEK) Index 100 = 1 jan 2023 juli januari maj mars september november januari 2023 2024 Resterande 493 bolag S&P 500 7 största bolagen (Meta, Amazon, Apple, Microsoft, Alphabet, Tesla & Nvidia) 5 2 -1 3 0 4 1 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Obligationsräntor, 10 år Procent Tyskland USA Sverige 7 Placeringsutsikter, februari 2024

”Aktiemarknaden tycks vara övertygad om att inflationsspöket ligger bakom oss och räntesänkningar ligger framför oss, vilket gett placerare hopp om framtiden.”

HUSHÅLL Då blir det ljusare för de svenska hushållen Svensk ekonomi har tagit mest stryk De senaste två åren har varit bekymmersamma för många. Höga räntor och kraftigt stigande inflation har lett till en utbredd pessimism bland hushåll och företag. I många länder har tillväxten mattats av under det senaste året och de flesta framåtblickande indikatorer tyder på en fortsatt dämpad utveckling den närmaste tiden. Konjunkturinstitutets bedömning är att svensk ekonomi nu befinner sig i en lågkonjunktur. Sverige sticker ut i negativ bemärkelse jämfört med andra utvecklade länder. Här har hushållens höga skuldsättning, ofta till rörlig ränta, medfört att räntehöjningar fått en större negativ effekt. För första gången sedan 1990-talet sjönk de svenska hushållens ekonomiska standard under 2022 till följd av att inflationen var högre än inkomstökningarna (enligt Statistiska Centralbyrån). Inflationen faller, äntligen! De positiva beskeden är att inflationen globalt sett har fallit tillbaka rejält. På senare tid har dessutom inflationen i Europa och Sverige sjunkit mer än väntat, vilket vittnar om att inflationstrycket kan lätta snabbare än vad som tidigare förutspåtts. Framåtblickande indikatorer pekar på en fortsatt nedgång i inflationen kommande månader. Dämpad efterfrågan till följd av en stram penningpolitik och en ansvarsfull finanspolitik (främst i Sverige) är den främsta anledningen. Men även att obalanserna från covid-19 pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina successivt har avtagit. Lägre energi-, livsmedel- och fraktpriser i kombination med väl fungerade leveranskedjor och normaliserade utbudsförhållanden pekar på en gynnsam utveckling för inflationen framåt. Dessutom är de långsiktiga inflationsförväntningarna återigen förankrade kring inflationsmålet om 2 procent. Vändning i sikte för hushållen Trots de ljusare utsikterna kring inflationsutvecklingen kan man konstatera att prisnivån fortsatt är mycket högre än för två år sedan. Hushållen köper färre varor och tjänster, bostadspriserna har fallit och bostadsbyggandet har nästan kollapsat. Framåtblickande indikatorer vittnar om att hushållen fortsatt är pessimistiska. Men en ljusning i stämningsläget har ”Trots de ljusare utsikterna kring inflationsutvecklingen kan man konstatera att prisnivån fortsatt är mycket högre än för två år sedan.” D 10 Placeringsutsikter, februari 2024

börjat skönjas och i januari steg hushållens förtroende kraftigt. Ökningen blev den största som någonsin uppmätts från en månad till en annan. För första gången sedan slutet av 2021 är det nu fler hushåll som tror på en bättre utveckling för svensk ekonomi framöver, jämfört med de som tror på en försämring. Även hushållens syn på den egna ekonomin framöver förbättrades påtagligt. Trots att många ledande indikatorer fortsatt ligger på mycket låga nivåer så är förbättringen i januari ett tecken på att hushållen nog börjar se ljuset i tunneln. Men allt handlar om arbetsmarknaden? Hittills har den relativt starka arbetsmarknaden varit en av anledningarna till att hushållen kunnat hantera rådande kostnadskris. Men sedan sommaren har arbetsmarknaden visat tydliga tecken på försvagning. Varseltalen har gradvis ökat samtidigt som antalet lediga arbetstillfällen stadigt minskat. Dessutom har anställningsplanerna fallit tillbaka en hel del. Under andra halvan av 2023 steg arbetslösheten med cirka 0,5 procentenheter samtidigt som sysselsättningen vände ned. Olika indikatorer pekar på att arbetsmarknaden kommer att fortsätta försvagas under 2024, men än så länge pekar siffrorna inte på någon större dramatik. Nedgången väntas inte heller bli lika stor som vid tidigare kriser då företagen till viss del övervintrat personal för att snabbt kunna möta efterfrågan igen när konjunkturvändningen kommer. Utvecklingen på arbetsmarknaden lär vara avgörande för utsikterna framåt. Om arbetsmarknaden fortsätter att hålla emot, samtidigt som inflation och räntor kommer ned finns det goda förutsättningar för en stark återhämtning för svensk ekonomi. Det värsta ligger bakom oss De kraftiga räntehöjningarna har påverkat svensk ekonomi, hushåll och företag i större utsträckning jämfört med andra länder. Men nu ligger räntesänkningar i korten. Vid Riksbankens senaste penningpolitiska möte signalerade de att räntan kan komma att sänkas redan under första halvåret i år, vilket är snabbare än vad som tidigare sagts. Det kräver dock att utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma. Reallönerna har fallit ordentligt de senaste två åren och hushållen har hittills dragit ned på både konsumtion och sparande till följd av svagare köpkraft. Men i takt med att inflationen faller i år kan den reala disponibla inkomsten stiga för första gången på två år. Dessutom kommer en lägre styrränta att ge hushållen mer utrymme i plånboken för konsumtion och investeringar. Det är tydligt att det värsta gällande inflation och räntehöjningar ligger bakom oss nu. De ljusare utsikterna för svensk ekonomi och hushållens plånböcker förutsätter att inflationen fortsätter i rätt riktning och att arbetsmarknaden inte försämras kraftigt härifrån. ● Sverige: Inflation Procent i årstakt 12,5 5,0 0,0 7,5 10,0 2,5 -2,5 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 KPIF KPIF ex energi KPI 120 100 60 110 70 80 90 -50 2019 2020 Sverige: KI-barometern Index 2021 2022 2023 2024 Mikro index (förväntningar egen ekonomi) Hushållens barometerindikator Makro index (förväntningar Sveriges ekonomi) 11 Placeringsutsikter, februari 2024

VÄRLDSINDEX Världsindex – vad är det egentligen? Hur är ett världsindex uppbyggt? Under den senaste tiden har en stor andel kapital flyttats in i aktieindexfonder. I den här texten reder vi ut vad en investering i ett brett världsindex ger för exponering för en investerare. Ett aktieindex är en fiktiv aktieportfölj skapad efter specifika egenskaper som investerare söker exponering mot. Vanliga faktorer som ett aktieindex är uppbyggt av är: vilka regioner som ska ingå, vilken valutaexponering som investerare ska ha och vilka sektorer avkastningen ska komma från. Ett vanligt världsindex är MSCI World som innehåller cirka 1500 globala aktier på utvecklade marknader i totalt 23 länder och med 14 olika valutaexponeringar. Indexet är marknadsvärdesviktat och justerat för hur mycket aktier som är tillgängliga för fri handel. Med andra ord innebär det att vikterna fördelas utifrån bolagens totala värden justerat för hur mycket aktier som omsätts på börsen. Det största bolaget i index är för närvarande Apple som väger strax under 5 procent. Ett än bredare index är MSCI All Country World Index, som utöver MSCI World, även inkluderar tillväxtmarknader. Till tillväxtmarknader räknas 24 länder där Kina väger tyngst och står för cirka en fjärdedel av index. Inkluderar man tillväxtmarknader till MSCI World fördubblas i princip både antalet länder och bolag. Men trots det så utgör tillväxtmarknader endast 10 procent av totala index. För enkelhetens skull kommer denna text fokusera på indexet MSCI World. Amerikansk dominans Sedan tidigt 2000-tal dominerar amerikanska aktier innehavet i MSCI World. I skrivande stund står amerikanska aktier för cirka 70 procent till följd av relativt starkare bolagstillväxt jämfört med Europa och Japan. Det näst största landet är Japan som nu utgör en bit över 6 procent. I Europa väger Storbritannien mest, tätt följt av Frankrike. Totalt sett väger Europa cirka 20 procent i indexet och svenska aktier utgör mindre än en procent av världsindex. En populär investering för många svenskar är att spara i en global indexfond. Men vilken typ av aktieportfölj får man egentligen då? Vilken bransch är störst och hur många bolag är det som ingår? Att den amerikanska dollarn dominerar valutarisken vet många, men hur ser resten av valutaportföljen ut? Nedan reder vi ut vad du får via en placering i världsindex just nu. E Fördelning MSCI World Index USA Europeiska unionen Storbritannien Australien Danmark Sverige Övriga Schweiz Japan Kanada 0% 10% 1,2% 0,9% 0,9% 2,1% 2,7% 3,2% 3,9% 6,0% 8,9% 70,2% 20% 40% 50% 30% 60% 70% 12 Placeringsutsikter, februari 2024

Till följd av USA:s dominans är valutaexponeringen mot dollarn övervägande. Euroinvesteringar står för cirka 9 procent, japanska yenen för 6 procent och brittiska pundet för 4 procent. IT är den största sektorn Vad gäller sektorer domineras världsindex av IT-relaterade bolag som efter fjolårets stora kurslyft nu utgör nästan en fjärdedel av index. På andra plats kommer finanssektorn. Fastighetsbolag utgör den minsta sektorn och väger endast 2 procent. Världsindex tungviktare, som under 2023 kom att kallas ”Magnificent Seven” utgör hela 20 procent av indexet idag. Allra störst är Apple, följt av Microsoft, Amazon, Nvidia, Alphabet, Meta och Tesla. Alla dessa bolag är dock inte IT-bolag. En del tillhör konsument- och kommunikationsrelaterande sektorer. Men gemensamt för dessa bolag är att de är marknadsledande inom sitt område och har stor påverkan på den teknologiska utvecklingen samt konsumenters beteenden. Är världsindex en väldiversifierad portfölj? Även om det ingår nära 1500 bolag i världsindex så är exponeringen mot amerikanska IT-relaterade bolag stor. Det är tydligt att investera i ett världsindex inte ger en lika väldiversifierad portfölj idag som tidigare. För en svensk långsiktig sparare behöver den globala aktieexponering kompletteras med svenska aktier som korrelerar mer mot svenska företag och Sveriges tillväxt. Dessutom, om investeringshorisonten är tillräckligt lång och risktoleransen hög behövs även andra innehåll som krediter och ränteplaceringar för att få en komplett portfölj. ● Sektorfördelning MSCI World Index 0% 5% 10% 20% 25% 15% Informationsteknologi Finans Industrivaror och -tjänster Konsumentvaror Energi Material Försörjning Fastigheter Kommunikationstjänster Hälsovård Sällanköpsvaror och -tjänster 23,1% 2,4% 2,6% 4,2% 4,5% 6,8% 7,2% 10,9% 11,1% 12,1% 15,1% 13 Placeringsutsikter, februari 2024

Foto och renderingar iStock: Sid 1, 4 och 6 Essen International: Omslag, sid 8–9 Elias Klingén / Söderberg Agentur: Sid 2 och 10 Skandia: Insida omslag Unsplash: Sid 3 ,11 och 13 Viktor Gårdsäter och Skandia: Insida omslag Grafer Macrobond Data Avkastningssiffrorna är per den 9 februari. Design Essen International

Placeringsutsikter, februari 2024

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=