Föräldraskapsstöd för barn och ungas hälsa Regeringen har nyligen beslutat om stärkt tillgång till föräldraskapsstöd till kommuner, regioner och andra relevanta aktörer. Bidragen ska fördelas utifrån två inriktningar: jämlik tillgång till föräldraskapsstöd och förebygga kriminalitet bland barn och unga. En jämlik tillgång till föräldraskapsstöd är viktig men också en utmaning. Många hälsofrämjande insatser kommer de resursstarka till del i högre utsträckning än andra. Resursstarka föräldrar har mer kunskap om tillgängligt stöd, mer tillit till organisationer som erbjuder stöd och större möjligheter att omsätta det man lärt sig i praktiken. Det är därför viktigt att erbjuda stöd efter behov och utgå från god lokalkännedom. Det räcker inte att nöja sig med ett universellt erbjudande – man måste anstränga sig för att arbeta med de hinder som finns för vissa målgrupper att ta del av stödet. För att öka deltagandet kan befintliga metoder och arbetssätt behöva anpassas tillsammans med målgruppen. Engagerade pappor är särskilt viktiga för barns utveckling och organisationer måste bli bättre på att få pappor att känna sig delaktiga i det föräldraskapsstöd som erbjuds. Med tanke på samhällsutvecklingen är det förståeligt att satsa på att förebygga kriminalitet. Det bör dock understrykas att det inte finns något föräldraskapsstöd som enskilt påverkar just kriminalitet. Däremot kan evidensbaserade föräldrastödsprogram ge föräldrar positiva strategier för att bemöta barnet, bygga en varm och trygg relation och lära sig hantera konflikter utan våld. Det finns dessutommånga studier som visar att föräldrastödsprogram förebygger utagerande beteende hos barn. Ingen enskild insats kan göra någon större skillnad eftersom hälsans bestämningsfaktorer har en avgörande inverkan på hur det går för barnen i livet. Trångboddhet ökar risken för våld i hemmet. Ekonomisk utsatthet påverkar barns självkänsla negativt samtidigt som det ger föräldrar sämre förutsättningar för ett adekvat samspel med barnet. Psykisk ohälsa, osäkra levnadsvillkor och utsatthet för rasism eller diskriminering är alla faktorer som påverkar föräldrars möjlighet att vara lyhörda, varma, positiva och konsekventa. Exempel på goda förutsättningar för ett barns utveckling är skydd från våld och ekonomisk utsatthet, trygghet och adekvat stimulans under spädbarnstiden, förskola och skola av hög kvalitet, ett tryggt boende och meningsfull fritid med flera vuxna som är engagerade i barnet. Om flera av hälsans bestämningsfaktorer innebär en påfrestning på familjen och barnet är det svårt för enskilda program eller insatser att göra stor skillnad. Föräldraskapsstöd måste därför vara en del i ett helhetstänk runt barnfamiljer, särskilt i utsatta områden. Det är viktigt att satsningar på föräldraskapsstöd utnyttjar den kunskap som finns om effektiva metoder. CHAP, Child Health and Parenting, vid Uppsala universitet har utvecklat ett beslutsstöd åt kommuner som vill investera i evidensbaserade föräldra stödsprogram. Det finns idag flera program som är utvärderade i Sverige och som har visat sig vara hälsoekonomiskt lönsamma. Beräkningsverktyget hjälper kommuner att göra kalkyler om såväl investeringskostnader som besparingar, inte minst långsiktiga kostnader för utanförskap och kriminalitet. Anna Sarkadi, Professor, Child Health and Parenting (CHAP), Uppsala universitet [i]

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=