1. Agera utifrån en nationell trygghetsstrategi. Samverkan måste till för att insatser ska få effekt. Det finns många goda viljor, men det är lätt att det blir små tomtebloss under begränsad tid. Vi måste i stället arbeta långsiktigt utifrån en gemensam agenda och mot gemensamma mål. En nationell trygghetsstrategi kan skapa möjlighet till ökad samverkan mellan stat och civilsamhälle, fokusera resurser där de ger störst effekt samt lyfta frågan högt på dagordningen runt om i beslutsfattande forum över hela landet. Forskning visar att med samverkansmodeller som collective impact skapas samsyn, resurserna kartläggs och fokuseras mot gemensamma mål och resultat. 2. Låt effektmätning och forskning vara en ledstjärna. I dagsläget går det inte att utvärdera offentliga och ideella insatser som skapar trygghet för barn och unga på ett och samma sätt. Applicera en modell för effektmätning som gör att vi tydligt att se och mäta huruvida en viss förening, aktivitet eller projekt når sina mål. Vi på Idéer för livet har själva, tillsammans med forskare och universitet, tagit fram modeller för ändamålet som man direkt kan applicera; Idéer för livetmodellen ett verktyg som mäter och beräknar sociala effekter och ekonomiskt värde samt Värdeskapandekedjan – ett verktyg som utgår från Social Return On Investment (SROI) och som hjälper till att planera, mäta, följa upp och utvärdera vilket värdeskapande som insatser och verksamheter bidrar till socialt, miljömässigt och ekonomiskt. 3. Låt fler organisationer i civilsamhället ta del av de ekonomiska medlen. Stiftelser, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och sociala företag; organisationsformerna är många och myndigheterna har idag inbyggda hinder sommotverkar att ekonomiska resurser når organisationerna. Det blir dessutom svårt att samverka omman inte kan upphandlas. Ta Riksidrottsförbundet som exempel, en myndighet vars fokus de senaste åren legat på tävlingsidrott snarare än annan organiserad idrott. Ommålet är ett livslångt idrottande behöver reglerna för vilka som får finansiering via RF breddas. Det räcker inte med utredningen som RF själva påbörjat, politiken behöver rita om kartan, uppdra åt RF att komma med ett förslag och via regleringsbrev öronmärka bidrag till fler än de specialförbund som är samlade inom RF. 4. Underlätta för föräldrastöd. I Sverige finns 1,2 miljoner familjer med barn under 18 år, många av dem har behov av råd och stöd. Men vart vänder man sig? I slutet av november förra året rapporterade SVT om BUPs långa köer och om att drygt 10 000 barn stod i kö för att få hjälp. Beroende på vilken typ av stöd man söker, finns det många fall då civilsamhället kan komma in och stötta. Men för att det ska kunna ske behöver det vara tydligt för föräldrar vart man kan vända sig. Att stärka föräldrarna med generella föräldrastödsprogram och exempelvis en så kallad ”onestopshop” med samlat material, kurser och stödverksamheter är ett sett att på nationell nivå säkerställa att rätt stöd finns på plats, vilket i förlängningen också kan avlasta BUP, stärka föräldrar och barn i den uppkomna stunden och bryta en negativ spiral som kan få överstigliga konsekvenser längre fram. 5. Tidiga insatser som ökar tryggheten i skolan skapar stor samhällsvinst. I vår årliga rapport Ungas trygghet och framtidstro skriver vi bland annat om ungas otrygghet i skolan och att närmare hälften av alla unga har utsatts för någon form av brott i skolan. En förutsättning för lärande är att man känner sig trygg i skolan och i klassrummet. Till detta behöver unga tränas i motivation och framtidstro. Svenska ungdomar har lägst framtidstro i hela EU. Detta måste ändras så att fler klarar skolan och kan se fram emot ett arbetsliv. Vi har räknat på hur stor samhällsvinsten skulle bli om förebyggande sociala insatser ledde till att en femtedel färre bland den senaste årskullen unga misslyckades med att ta gymnasieexamen, samt att en femtedel färre av dagens unga i framtiden hade sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa. Våra beräkningar visar att den samhällsekonomiska vinsten skulle motsvara närmare 20 miljarder kronor. Vi vänder oss till er beslutsfattare, satsa på våra unga! Det finns mycket att tjäna, inte bara för ungdomarna själva utan också för samhället i stort. Fem rekommendationer för ett tryggare Sverige för våra barn och unga Att bromsa den negativa utvecklingen och säkerställa trygga barn och unga kräver handling. Med vår erfarenhet som katalysator mellan det offentliga och civilsamhället har vi i denna samling listat tio konkreta, lyckade och skalbara insatser som redan idag kan hjälpa till i arbetet med att stärka känslan av trygghet och därmed förbättra hälsan hos våra unga. Avslutningsvis vill vi skicka med fem rekommendationer som vi ser som nödvändiga för att nyttja en arena där det finns krafter som på många håll står redo att hjälpa till. [iii]

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=