Ökningen av psykiska hälsoproblem och fysisk inaktivitet bland ungdomar kräver nya strategier Majoriteten av svenska barn och ungdomar rör sig lite och sitter dessutom mycket. Studier visar att endast ca 30 procent av barn och ungdomar når upp till den svenska och internationella rekommendationen om 60 minuter daglig fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet. Parallellt rapporteras en ökad förekomst av självskattad psykisk ohälsa och sänkt välbefinnande hos ungdomar. Utöver lidande och sänkt prestation i skolan ökar detta bland annat risken för högre sjukvårdskonsumtion och höga samhällskostnader. Att söka vård för psykisk ohälsa tidigt i livet är en riskfaktor för att behöva ytterligare stöd i högre åldrar. Både stressrelaterad ohälsa, oro och nedstämdhet är tillstånd där behandlingen är under utveckling, vilket gör att värdet av förebyggande insatser är mycket stort. Det finns dessutom en stor variation i hälsa och fysisk aktivitetsnivå som samvarierar med socioekonomisk bakgrund vilket bland annat kan bero på ojämlika förutsättningar hos vårdnadshavare för att stötta fysisk aktivitet på fritiden och till andra hälsovanor i hemmet. Ökningen av psykiska hälsoproblem och fysisk inaktivitet bland ungdomar kräver nya strategier för förebyggande arbete. Skolan är den bästa arenan för att nå alla barn och ungdomar oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, aktivitetsnivå och funktionsförmåga. Skolbaserade program med olika insatser är vetenskapligt utvärderade och har visat sig vara effektiva för att främja fysisk aktivitet. Därför genomför många skolor fysisk aktivitet i olika former. Dock har många tidigare skolbaserade program visat på små och kortsiktiga effekter. Framför allt finns det utmaningar med att motivera ungdomar samt den höga arbetsbelastningen som majoriteten av skolpersonal jobbar under. För att fysisk aktivitet med bättre följsamhet ska implementeras i skolan är det viktigt att bland annat öka delaktigheten hos elever och skolpersonal. Vi behöver lyssna på vad barn och ungdomar vill. Alla ungdomar ska i linje med barnkonventionen ges samma rätt till utveckling och rörelse. För att minska arbetsbördan hos skolpersonal behöver skolan få mer resurser. Ett sätt att få in mer fysisk aktivitet utan att ytterligare öka arbetsbelastningen på skolpersonal är att förlänga skoldagen. Ett pilotprojekt på GIH med förlängd skoldag genomfördes under läsåret 2021/2022 med positiva resultat på hälsa. Forskning baserad på empiri från områden med skiftande förutsättningar, är avgörande för att kunna användas som solida beslutsunderlag till ansvariga på lokal, regional och nationell nivå. I dag baseras ofta insatser på lyckade exempel som sällan analyserats systematiskt eller insatser som fungerar i skolor och områden där förutsättningarna är mycket goda. De observationer som finns indikerar att det inte är möjligt att ge ytterligare uppdrag till skolan utan att tillstå med mer resurser. Risk för ohälsosam arbetssituation för lärare föreligger i sådana fall och resultaten riskerar också att bli beroende av engagerade eldsjälar. För att skolan ska kunna stötta de elever hälsomässigt som behöver det mest, krävs både solid empiri på effekter av insatser och kraftigt tilldelade resurser. Detta är helt centralt för vårt samhälles utveckling och kräver helhjärtade och uthålliga insatser. Förutom ökade resurser till skolan är det viktigt att förutsättningar för fysisk aktivitet blir mer jämlika oavsett socioekonomisk bakgrund eller geografiskt boende. I vissa utsatta områden är det sämre förutsättningar till fysisk aktivitet. Det i form av bland annat ett mindre utbud av föreningsaktiviteter, färre ledare och en mer otrygg utomhusmiljö för att bedriva fysiska aktiviteter. Dessutom finns ekonomiska hinder för att kunna deltaga i föreningsverksamhet. Dessa hinder till rörelse behöver överkommas genom olika strategier. För att ge alla unga lika förutsättningar till rörelse är det viktigt att dessa strategier utformas för att nå de barn och ungdomar som behöver det mest. Örjan Ekblom, Professor, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Karolinska Institutet Gisela Nyberg, Docent, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) [ii]

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=