Samhällsinvesteringar för ökad trygghet och hälsa för barn och unga PrioTio En presentation av tio prioriterade initiativ som visar på drivkraft och förmåga att på riktigt bidra till att lösa Sveriges just nu mest akuta samhällsutmaningar. Initiativen är utvärderade och ger redan idag mätbara positiva resultat. Att skala upp deras verksamheter till nationell nivå är ett effektivt sätt att skapa ett tryggare och mer välmående Sverige för både nuvarande och kommande generationer.

Välmåendemodellen Välmåendemodellen är framtagen av Skandia Idéer för livet och utgår från Folkhälsomyndighetens och SKR:s risk och skyddsfaktorer för psykisk ohälsa. Läs mer om Välmåendemodellen på Idéerförlivet.se För att vända utvecklingen mot ett ökat välmående är det ofta många områden som behöver adresseras. Vi kan inte tro att vi bara kan lösa problem med en insats till en målgrupp, utan det behövs fler sammanlänkade insatser för att träffa rätt och nå ut brett. De exempel som lyfts i denna samling berör samtliga områden i denna modell. Digitala medier Skola Vänner Arbetsmarknad Socioekonomi Samhällsförändringar Familj

Det finns initiativ som visar hur vi kan öka trygghet och hälsa Behovet av insatser för ökad trygghet och hälsa för barn och unga är stort idag. Det är ett faktum vi alla är medvetna om. Det vi inte är lika medvetna om, är vilka insatser som redan görs och som gör skillnad och ger effekt. Det är en okunskap som gör att vägen till ett tryggare samhälle för barn och unga blir onödigt lång. Skandias stiftelse Idéer för Livet har verkat för barnens bästa i 35 år. Dessa relativt jämna år föranledde inte något firande, utan istället en extra arbetsinsats. Anledningen är enkel. Det är 35 år sedan vår start, men behovet av trygghetsinsatser har under dessa år aldrig varit större. Vi bad därför flera av våra nära samarbetspartners, både forskare och verksamheter, att kraftsamla tillsammans med oss. Vi vill dela vår erfarenhet och kunskap så att vägen mot ett tryggare samhälle blir kortare. Vi har samlat tio tydliga exempel vars tillvägagångssätt visar att det går att vända trenden och skapa en positiv utveckling. Exempel som vi lyfter upp avser både stöd till föräldrar, insatser för en bättre fysisk och psykisk hälsa för unga, trygghet på nätet såväl som motivation i skolan. Denna samling med goda exempel avslutas med fem rekommendationer på åtgärder för att underlätta samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhälle. Genom att tidigt adressera de områden som aktivt påverkar barns trygghet och hälsa kan vi investera i barns självkänsla och framtidstro. Det behövs samordnade och långsiktiga satsningar på förebyggande insatser så vi kan undanröja de hinder som finns för ett tryggare Sverige. Arbetet behöver ske i flera nivåer; allt ifrån collective impactmodeller till riktade lokala initiativ. För det finns hopp. Runt om i Sverige finns det många engagerade personer och organisationer – en del av dem finns med bland de initiativ som vi lyfter i denna samling. Dessa initiativ kan enkelt skalas upp. Initiativen kan verka som inspiration för hur man arbetar gränsöverskridande för ett gemensamt mål och vara en del av lösningen på Sveriges stora samhällsutmaning – våra ungas trygghet och hälsa. Det är mycket som behöver göras, så låt oss luta oss mot, och ge resurser till, de lösningar som redan finns och som visat sig fungera i praktiken. Alla insatser i denna samling bygger på beprövad metodik och ger redan idag mätbara positiva resultat. Det är därför både effektivt och tryggt att skala upp deras verksamheter till nationell nivå. Samhällets resurser är som bekant begränsade, vilket gör det extra viktigt att vi samlas kring och utgår ifrån det som redan har visat sig ge effekt – de tidiga insatserna. Stina Liljekvist, Ordförande Skandias stiftelse Idéer för livet

Mind Föräldralinjen. Att vara förälder är något fantastiskt, men det innebär också stort ansvar och ständig oro för att göra fel. Dagens unga lever i en värld med en ny digital dimension som inga generationer tidigare har upplevt. Det och andra omvärldsfaktorer gör att svenska barn och unga mår allt sämre. Föräldrarollen är viktigare och svårare än någonsin. Kommuner når oftast ut med föräldrastödsprogram till småbarnsföräldrar men inte på samma sätt till föräldrar med äldre barn och unga. Mind Föräldralinjen vänder sig till föräldrar och andra vuxna som känner sig osäkra på hur de ska agera och behöver stöd i sin relation med barn och ungdomar. Den som ringer är anonym och samtalen är kostnadsfria. De som svarar är utbildade psykologer, socionomer eller psykoterapeuter. Mamma United. Segregationen i Sverige ökar i takt med att antalet socioekonomiskt utsatta områden blir allt fler. Barn och unga som lever i familjer med ansträngd ekonomi löper ökad risk att må dåligt psykisk och fysiskt, att misslyckas i skolan och att till slut hamna i kriminella miljöer. Mamma United är en ideell förening som hjälper mammor att påverka sitt eget och sina barns liv. Det genom ett tre månaders program som berör ämnen såsommat, fysisk aktivitet, föreningsliv, ekonomi, föräldraskap, arbetsmarknad och studier, barn och kriminalitet, våld i nära relation, fysisk och psykisk hälsa, kvinnokroppen och sexualitet. Vid varje träff föreläser en expert och representant från en viktig samhällsfunktion och mammorna utbyter erfarenheter och lär känna varandra. Tryggare nätvardag. Det finns mycket som är bra med internet och sociala medier, men det medför även nya arenor för hat, hot, mobbning och andra former av trakasserier. Barn och unga är särskilt utsatta, och många saknar närvaro och guidning av vuxna och samhället i dessa situationer. Tryggare nätvardag motverkar barn och ungas utsatthet på nätet med hjälp av den kostnadsfria skolplattformen Lajka. Den vänder sig till elever, skolpersonal och föräldrar och innehåller färdiga lektioner och annat material för elever från förskoleklass upp till gymnasiet. Med Lajka kan skolor runt om i landet bedriva systematiskt värdegrundsarbete på ett effektivt sätt. Allt material är framtaget tillsammans med experter och lärare, samt har testats på och med målgruppen. Safe SelfieAcademy. Internet är en fantastisk värld för kunskap, underhållning och gemenskap. Men det är också en arena där förövare kontaktar barn och unga för att utnyttja dem sexuellt, så kallad grooming. En av fyra i åldern 819 år i Sverige har skickat en avklädd bild eller film till någon de lärt känna via nätet. Sexualbrott mot barn på nätet är ett eskalerande samhällsproblem och ett allvarligt hot mot nuvarande och kommande generationers psykiska och fysiska hälsa. Safe Selfie Academy arbetar förebyggande mot sexuella övergrepp på nätet och erbjuder skolor utbildningsprogram som riktar sig till mellan och högstadieelever. Speciella elevambassadörer utbildas tillsammans med skolpersonal. De i sin tur utbildar sedan skolans övriga klasser i ämnet. Motivationslyftet. Skolans olika stadier från grundskolan till gymnasiet fungerar idag som isolerade öar inriktade på sitt treåriga uppdrag. Överlämningen från ett stadie till ett annat saknar ett tydligt fokus på elevernas personliga kompetenser, ansvarstagande och träning av deras mentala förmågor. Det trots att forskning visar på att det är viktigt för att barn och unga ska utvecklas till trygga och välmående vuxna. Motivationslyftet kompletterar skolans kunskapsuppdrag med ett pedagogiskt undervisningsmaterial för strukturerad självledarskapsträning. Grund och gymnasieskolor får tillgång till en metod och ett forskningsbaserat arbetsmaterial som tränar barn och ungdomar i självledarskap genom att ta ansvar för sina studier, sin hälsa och samhället i stort. De tio initiativen 5 4 Uppsala universitet. Regeringens satsning på föräldraskapsstöd är välkommen, men den måste vara en del i en bred helhetsstrategi eftersom ingen enskild insats klarar att göra någon större skillnad. Föräldraskapsstöd måste därför vara en del i ett helhetstänk runt barnfamiljer, särskilt i utsatta områden. Det är även viktigt att tillgängliggöra föräldrastödsprogram för de som behöver det mest, inte minst för pappor som alltför ofta tappas bort. [i] 3 2 1

Dans för hälsa. Unga i Sverige mår allt sämre. Häften av alla 1214 åringar har mått psykiskt dåligt någon gång i sitt liv. Kroppsliga och emotionella symtom såsom huvudvärk, magvärk, stress, oro och nedstämdhet hos ungdomar blir allt vanligare. Forskning visar att hela 75% av all psykisk ohälsa börjar redan före 24 års ålder. Det går därför att vända trenden genom att via elevhälsan identifiera vilka unga som drabbas och tidigt sätta in effektiva och ickefarmakologiska insatser. Dans för hälsa är en vetenskapligt utvärderad metod som stärker ungas psykiska hälsa och välbefinnande. Den lokala implementeringen sker oftast i kommunal regi i samverkan med skolor, psykiatri och primärvård. Rekrytering av deltagare sker i regel via elevhälsan och dansen genomförs efter skoltid två gånger i veckan. Här ligger jag... Den psykiska ohälsan bland unga fortsätter att öka trots åtgärder från staten och olika organisationer. Men alltför många av insatserna når inte de unga. "Här ligger jag..." är ett nytt sätt att nå unga sommår dåligt och som inte söker hjälp själva. Insikten hos många unga är att de tror att de är ensamma om sin känsla. "Här ligger jag..." är en AIstyrd interaktionsapp. Den hjälper unga att våga sätta ord på och formulera hur de känner och där andra kan ge sin respons: “Ja, jag med” eller “Nej, inte idag". De unga får därmed svart på vitt att det finns andra som känner likadant. Alla inlägg är anonyma och försvinner efter 24 timmar. Vid akuta inlägg, skickas stöttande personliga notiser med tips på organisationer som de kan vända sig till för att få hjälp. Right By Me. Idrottsrörelsen är en väletablerad och viktig del av det svenska samhället med stor betydelse för barn och ungas fritid och hälsa. Organiserad idrott är också en plattform för att lära sig samarbeta, leda andra och utveckla ett socialt nätverk. Det är även en viktig arena för jämställdhet och integration. Det är därför problematiskt att tjejer med utländsk bakgrund är underrepresenterade inom organiserad idrott. Right By Me arbetar för att unga tjejer 14–24 år med utländsk bakgrund ska få ett alternativ till traditionell idrott utformat på målgruppens egna villkor. Programmet fokuserar mer på rörelseglädje och socialt umgänge än prestation och tävling. Right By Me bidrar på detta sätt till ett mer hälsosamt, inkluderande och jämställt samhälle. TalangAkademin. Allt fler står längre ifrån arbetsmarknaden, det gäller såväl unga som inte klarat skolan med godkända betyg, till långtidsarbetslösa och utlandsfödda. De tappar snabbt hopp, självförtroende och motivation att på egen hand skaffa sig ett arbete. Studier visar att inte ha ett arbete ökar risken för depression, missbruk, kriminalitet och utanförskap. TalangAkademin är en ickevinstdrivande verksamhet som arbetar för att minska avståndet mellan långtidsarbetslösa och det lokala näringslivet genom en metod som bland annat innefattar praktik med validering. Metoden gör det möjligt för människor långt från arbetslivet att bevisa sin kompetens och skapa relationer till potentiella arbetsgivare. Sparks Generation. Forskning visar att regelbundna fritidsaktiviteter bidrar till förbättrad psykisk och fysisk hälsa, bättre betyg och minskad risk för kriminalitet och missbruk. Samtidigt har ungdomsverksamheter svårt att nå ut och attrahera deltagare. Sparks Generation är en ideell förening med en skalbar metod som hjälper alla unga, oavsett bakgrund, ambitionsnivå eller tidigare erfarenhet, att få tillgång till lokala fritidsaktiviteter. Med den inspirerande tjänsten Sparksapp.se får unga enkelt tillgång till det lokala utbudet av aktiviteter från föreningar, kulturskolor, bibliotek, och fritidsgårdar i sin kommun. Sparksapp.se gör det även lätt för ungdomsverksamheter att lägga upp och ta emot anmälningar till sina aktiviteter. 6 8 9 10 Gymnastik- och idrottshögskolan. Sverige behöver nya strategier för att motverka ungdomars ökade psykiska ohälsa och fysiska inaktivitet. Skolan är den bästa arenan för att nå alla barn och unga oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, aktivitetsnivå och funktionsförmåga. Utöver ökade resurser till skolan är det viktigt att förutsättningarna för fysisk aktivitet blir mer jämlika oavsett socioekonomisk bakgrund eller geografiskt boende. [ii] 7

Exempel 1: Mind Föräldralinjen “Den kvinna som svarade mig var enastående. Med sin kunskap och medmänsklighet hjälpte hon mig att analysera situationen och gav mig konkreta råd. Tack för ett samtal som gav kraft.” [Mamma, 37 år]

Mind Föräldralinjen hjälper föräldrar att stödja sina barn så att de utvecklas till trygga och välmående vuxna Samhällsutmaning. Att vara förälder är något fantastiskt, men det innebär också ett stort ansvar och en ständig oro för att göra fel, för mycket eller för lite. Allt fler föräldrar känner sig ensamma i sin situation och ofta finns inga erfarna mor och farföräldrar närvarande i vardagen. Dagens unga lever i en värld med en ny digital dimension som inga generationer tidigare har upplevt. Det och andra omvärldsfaktorer gör att svenska barn och unga mår allt sämre. Antalet unga (16–24 år) som upplever besvär med ängslan, oro eller ångest har fördubblats sedan 1980. Föräldrarollen är viktigare, och svårare, än någonsin. Föräldrar och andra nära vuxna har en avgörande roll i barn och ungas utveckling. Att satsa mer på föräldrastöd är därför ett effektivt sätt att förebygga skolmisslyckande och olika former av utanförskap; exempelvis psykisk ohälsa, missbruk, arbetslöshet och kriminalitet. Lösning. Kommuner erbjuder ofta föräldrastödsprogram för småbarnsföräldrar, men når inte ut i samma utsträckning med stöd till föräldrar med äldre barn och tonåringar. Med tanke på ökningen av psykiska besvär bland barn och unga behövs en särskild satsning på att rusta föräldrar. Mind Föräldralinjen vänder sig till föräldrar och andra vuxna som känner sig osäkra på hur de ska agera och behöver stöd i sin relation med barn och ungdomar. Samtalen kan handla om både akuta situationer och hur man ska möta ett barn som mår psykiskt dåligt. Den som ringer är anonym och samtalen är kostnadsfria. De som svarar är utbildade psykologer, socionomer eller psykoterapeuter med lång erfarenhet av arbete med barn, ungdomar och föräldrar. Implementering. Föräldralinjen (02085 00 00) har funnits i olika versioner sedan 1996. Telefonjouren i sig fungerar väl, men skulle kunna bidra med så mycket mer samhällsnytta genom att utöka kapaciteten och göra tjänsten tillgänglig för fler föräldrar med äldre barn och tonåringar. Genom ett samarbete med kommuner och regioner skulle Föräldralinjen kunna nå ut via deras plattformar och kanaler. Föräldralinjen kan exempelvis avlasta BUP. Med ett sådant samarbete och utökat ekonomiskt stöd skulle Mind Föräldralinjen erbjuda fler föräldrar samtalsstöd och hålla öppet fler dagar i veckan med längre öppettider. Effektmätning. Effekten av och kvaliteten på Föräldralinjens samtal och verksamhet i stort mäts och utvärderas löpande i nära samarbete med forskare. Den återkopplingen är helt avgörande för att kunna bibehålla hög kvalitet på samtalsstödet mellan Mind och oroliga vuxna. 1

Exempel 2: Mamma United “När jag tänker på Mamma United tänker jag på hopp och ljus. Mamma United lyser vägen, står bakom oss och ger oss kunskap som gör det lättare att förstå och leva i Sverige. Tack.” [Mamma, 30 år]

Mamma United engagerar mammor i utsatta områden i kampen mot ohälsa, utanförskap och kriminalitet Samhällsutmaning. Målet med den svenska folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en godare och mer jämlik hälsa i hela befolkningen och minska hälsoklyftorna inom en generation. Det är ett fint och behjärtansvärt mål, men just nu går utvecklingen i Sverige i motsatt riktning. Segregation och samhällsklyftorna ökar i takt med att antalet socioekonomiskt utsatta områden blir allt fler. Barn och unga som lever i familjer med ansträngd ekonomi löper ökad risk att må dåligt psykisk och fysiskt, att misslyckas i skolan och att till slut att hamna i kriminella miljöer. Lösning. Forskning visar att engagerade och ansvarstagande föräldrar är en viktig skyddsfaktor mot ohälsa, utanförskap och kriminalitet. Mamma United är en ideell förening som hjälper mammor att påverka sitt eget och sina barns liv. Mammor i socioekonomiskt utsatta områden erbjuds att delta kostnadsfritt i ett tre månaders utbildningsprogram. Programmets träffar berör ämnen såsom hälsosam mat, fysisk aktivitet och föreningsliv, ekonomi och sparande, föräldraskap, arbetsmarknad och studier, barn och kriminalitet, våld i nära relation, fysisk och psykisk hälsa, kvinnokroppen och sexualitet. Vid varje träff föreläser en expert och representant från en viktig samhällsfunktion och mammorna utbyter erfarenheter med varandra. Träffarna ger på så vis deltagarna ökad kunskap om sig själva, sitt föräldraskap och stärker förtroendet för det svenska samhället. I varje grupp deltar 10–15 mammor, vilket gör att de lär känna andra mammor i området och på så vis kan umgås och stödja varandra. Implementering. När Mamma United implementeras i en ny kommun samarbetar vi med lokala fastighetsbolag som förstår vikten av sociala investeringar i sina fastighetsbestånd. Det gör att vi inledningsvis inte är beroende av kommunens ekonomiska stöd. Kommuner erbjuder föräldrastöd, men lyckas inte nå utlandsfödda mammor på samma sätt som Mamma United gör. Vi kan därför fungera som en brygga mellan deltagarna och kommunen, myndigheter och andra samarbetspartners. Vårt mål är att skapa ett mer långsiktigt samarbete med Sveriges kommuner och kunna engagera mammor i socialt utsatta områden i kampen mot ohälsa, utanförskap och kriminalitet. Effektmätning. Mamma United mäter effekten av verksamheten genom observationsverktyg, vilket innebär att de lokala koordinatorerna observerar deltagarnas beteenden och noterar när de uttrycker en förflyttning. Vi genomför även djupintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare efter varje avslutat utbildningsprogram. Därutöver mäts även kvantitativa data såsom deltagande på träffar och demografiska variabler. 2

Exempel 3: Tryggare nätvardag “Jag har börjat tänka mig för innan jag ger ut för mycket information till någon jag inte känner på nätet.” [Kille, 13 år]

Tryggare nätvardag motverkar barn och ungas utsatthet på nätet Samhällsutmaning. Det finns mycket som är bra med internet och sociala medier, men det medför även nya arenor för hat, hot, mobbning och andra former av trakasserier. En osund och obalanserad nätvardag ökar risken för otrygghet och psykisk ohälsa. Barn och unga är särskilt utsatta, och många saknar närvaro och guidning av vuxna och samhället i dessa situationer. Skolan har, som del av sitt samhällsuppdrag, en skyldighet att hantera trakasserier som initieras på nätet. I samtal med lärare efterfrågas ofta lättillgängliga verktyg för att hantera situationer och föra en förebyggande dialog för ökad trygghet på nätet. Lösning. Genom verksamhetsområdet Tryggare nätvardag vill Prins Carl Philips och Prinsessan Sofias Stiftelse motverka barn och ungas utsatthet på nätet med följande fyra insatser: 1) Systematiskt och gediget värdegrundsarbete och kunskap om nätvardagen för alla skolelever oavsett ålder. 2) Fler trygga vuxna med mer kunskap och förutsättningar för bättre och mer stöttande samtal om nätvardagen. 3) Kontinuerlig dialog, reflektion om egna och andras nätvanor, dess möjligheter, utmaningar och konsekvenser som kan leda till konkreta beteendeförändringar. 4) Bred kunskapsspridning och dialog om ungas nätvardag på samhällsnivå. Implementering. Insatserna genomförs med hjälp av Stiftelsens kostnadsfria skolplattform Lajka, som vänder sig till elever, skolpersonal och föräldrar. Lajka innehåller färdiga lektioner och annat material för elever från förskoleklass upp till gymnasiet. Med Lajka kan skolor runt om i landet bedriva systematiskt värdegrundsarbete på ett effektivt sätt. Allt material är framtaget tillsammans med experter och lärare, samt har testats på och med målgruppen. På plattformen finns material för alla som arbetar inom skolans värld, inklusive elevhälsan och föräldrar. Effektmätning. Skolplattformen Lajka har nått ut till cirka 400 000 elever. Under perioden 20192021 besöktes Lajka 103 000 gånger av 30 000 personer. De besökte i genomsnitt 2,56 av Lajkas moduler för en tryggare nätvardag. En undersökning i samarbete med The Social Few visar att 84 procent av lärarna anser att eleverna påverkats positivt av arbetet med Lajkas innehåll. En studie genomförd av SERUS identifierar flera statistiskt signifikanta positiva förändringar. En sådan är att majoriteten av eleverna i högre grad än tidigare säger ifrån, eller stöttar, när de ser andra utsättas för saker på nätet som inte känns okej. Två andra exempel på beteendeförändringar är att eleverna upplever att det är vanligare att de har diskussioner om nätet, nätvanor och mobilen på skolan, samt att de i mindre utsträckning börjar använda mobilen direkt på morgonen. 3

Exempel 4: Safe Selfie Academy “Jag vågade inte berätta för någon för jag tyckte att allt var mitt fel. Jag tog bilden. Jag skickade den. Vem skulle tro mig?” [Tjej, 13 år]

Safe Selfie Academy förebygger sexuella övergrepp på nätet Samhällsutmaning. Internet är en fantastisk värld för kunskap, underhållning och gemenskap. Men det är också en arena där förövare kontaktar barn och ungdomar för att utnyttja dem sexuellt, så kallad grooming. Ett barn av fyra i åldern 819 år i Sverige har skickat en avklädd bild eller film till någon de lärt känna via nätet. Hur många av dessa som har utsatts för grooming vet vi inte säkert. På grund av skam, känslor av svek och rädsla för förövarens hot, berättar den drabbade sällan vad som hänt för någon annan. Det är därför få polisanmälningar och mörkertalet är stort. Psykisk ohälsa och självmordstankar är inte ovanligt efter att ha blivit pressad på bilder eller ha blivit tvingad att utföra övergrepp på sig själv via exempelvis en webbkamera. Sexualbrott mot barn på nätet är ett eskalerande samhällsproblem och ett allvarligt hot mot nuvarande och kommande generationers psykiska och fysiska hälsa. Lösning. Safe Selfie Academy arbetar förebyggande mot sexuella övergrepp på nätet. Vi erbjuder skolor utbildningsprogram som riktar sig till mellan och högstadieelever. Speciella elevambassadörer utbildas tillsammans med skolpersonal. De i sin tur utbildar sedan skolans övriga klasser i ämnet. Implementering. Konceptet är enkelt men effektivt. Skolorna rekryterar och samlar elevambassadörer på en ort för en utbildningsdag genomförd av Safe Selfie Academys experter. Elevambassadörerna får kunskap i ämnet och träning i att genomföra utbildningsprogrammet. De genomför sedan utbildningar för klasser på sin skola. Det sker med stöd av, och i nära samarbete med, kommunens skolenhet och skolan. Safe Selfie Academy erbjuder även digitala föreläsningar för vårdnadshavare och skolpersonal. Effektmätning. Vi mäter och utvärderar löpande våra insatser. Tillsammans med konsultföretaget Serus har vi utvecklat utchecknings och uppföljningsenkäter som används i samband med alla våra besök på skolor. Enkäterna mäter kunskap (vad deltagarna lärt sig) och trygghet (att våga prata om sexualbrott på nätet och berätta för andra om man själv eller en kompis är utsatt). Mätningar genomförda 20212022 visar bland annat att cirka nio av tio av eleverna som deltog upplevde att de har fått ökad kunskap om sexualbrott på nätet och ökad trygghet att berätta om sexualbrott på nätet för en vuxen man litar på. 4

Exempel 5: Motivationslyftet “Arbetet med Motivationslyftet har gjort att jag tror mer på mig själv och jag har lärt mig att vara mer snäll, både mot mig själv och andra. Vi skrattar mycket och kommer varandra närmare i klassen. Vi blir tryggare tillsammans och då är det lättare att lära sig bättre på lektionerna.” [Tjej, 16 år]

Motivationslyftet är en forskningsbaserad metod för att utveckla elevers inre motivation och framtidstro genomsjälvledarskapsträning Samhällsutmaning. Det finns brister i den utbildningskedja som slussar svenska barn och ungdomar ut i vuxenlivet. Skolans olika stadier, dels inom grundskolan men också till gymnasiet, fungerar idag som isolerade öar inriktade på sitt treåriga uppdrag. Överlämningen från ett stadie till ett annat saknar idag ett tydligt fokus på elevernas personliga kompetenser och träning av deras mentala förmågor. Det trots att forskning visar på att det är viktigt för att barn och unga ska utvecklas till trygga och välmående vuxna. Lösning. Motivationslyftet by Star for Life kompletterar skolans kunskapsuppdrag med ett pedagogiskt undervisningsmaterial för strukturerad självledarskapsträning. Vi erbjuder grund och gymnasieskolor en metod och ett forskningsbaserat arbetsmaterial som tränar barn och ungdomar i självledarskap och ansvarstagande för sina studier, sin hälsa och samhället i stort. Metoden syftar till att hjälpa barn och ungdomar att må bra, att behålla sin nyfikenhet och att utveckla sin potential nu och i framtiden. Motivationslyftet bygger på de tre vetenskapliga diskurserna psykologi, hjärnforskning och pedagogik. Metoden utgår ifrån skolans befintliga styrdokument och de övergripande riktlinjerna i Lgr22, Gy11/22 (kap 1 och 2), Barnkonventionen samt FN:s globala hållbarhetsmål 3, 4, 5 och 16. Implementering. Idag är det 60 svenska grund och gymnasieskolor som aktivt arbetar med Motivationslyftet. En väl genomarbetad implementeringsprocess involverar alla vuxna runt eleverna. När en skola anmäler sitt intresse får den kontakt med en av Motivationslyftets regionala skolstrateger för att tillsammans ta fram en implementeringsplan. Denna inkluderar personal och metodutbildningar innan arbetet med eleverna påbörjas. Eleverna får sedan systematiskt träna upp sina mentala kompetenser både enskilt och under skolans övriga ämnesorienterade lektioner. Motivationslyftet arbetar utifrån ett holistiskt perspektiv vilket innefattar att även vårdnadshavare blir erbjudna inspiration och utbildning. Effektmätning. Effekterna utvärderas enligt Motivationslyftets M&Eplan (Monitoring and Evaluation Plan). Under och efter alla utbildningsinsatser mäter vi i utvalda grupper effekter på deltagarnas inre motivation, psykiska välmående och stresshantering både genom kvantitativa och kvalitativa utvärderingar. Under 2023 planerar vi att påbörja ett samarbete med ett forskningsteam för att ännu mer konkret kunna analysera och påvisa effekterna av Motivationslyftets metod. 5

“Regeringens satsning på föräldraskapsstöd är välkommen, men den måste vara en del i en helhetsstrategi för att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga. Det räcker inte att erbjuda föräldraskapsstöd generellt utan välfärdssektorn måste ständigt arbeta aktivt med att tillgängliggöra insatserna för de som behöver det mest, inte minst för pappor som alltför ofta tappas bort.” Anna Sarkadi, Uppsala universitet

Föräldraskapsstöd för barn och ungas hälsa Regeringen har nyligen beslutat om stärkt tillgång till föräldraskapsstöd till kommuner, regioner och andra relevanta aktörer. Bidragen ska fördelas utifrån två inriktningar: jämlik tillgång till föräldraskapsstöd och förebygga kriminalitet bland barn och unga. En jämlik tillgång till föräldraskapsstöd är viktig men också en utmaning. Många hälsofrämjande insatser kommer de resursstarka till del i högre utsträckning än andra. Resursstarka föräldrar har mer kunskap om tillgängligt stöd, mer tillit till organisationer som erbjuder stöd och större möjligheter att omsätta det man lärt sig i praktiken. Det är därför viktigt att erbjuda stöd efter behov och utgå från god lokalkännedom. Det räcker inte att nöja sig med ett universellt erbjudande – man måste anstränga sig för att arbeta med de hinder som finns för vissa målgrupper att ta del av stödet. För att öka deltagandet kan befintliga metoder och arbetssätt behöva anpassas tillsammans med målgruppen. Engagerade pappor är särskilt viktiga för barns utveckling och organisationer måste bli bättre på att få pappor att känna sig delaktiga i det föräldraskapsstöd som erbjuds. Med tanke på samhällsutvecklingen är det förståeligt att satsa på att förebygga kriminalitet. Det bör dock understrykas att det inte finns något föräldraskapsstöd som enskilt påverkar just kriminalitet. Däremot kan evidensbaserade föräldrastödsprogram ge föräldrar positiva strategier för att bemöta barnet, bygga en varm och trygg relation och lära sig hantera konflikter utan våld. Det finns dessutommånga studier som visar att föräldrastödsprogram förebygger utagerande beteende hos barn. Ingen enskild insats kan göra någon större skillnad eftersom hälsans bestämningsfaktorer har en avgörande inverkan på hur det går för barnen i livet. Trångboddhet ökar risken för våld i hemmet. Ekonomisk utsatthet påverkar barns självkänsla negativt samtidigt som det ger föräldrar sämre förutsättningar för ett adekvat samspel med barnet. Psykisk ohälsa, osäkra levnadsvillkor och utsatthet för rasism eller diskriminering är alla faktorer som påverkar föräldrars möjlighet att vara lyhörda, varma, positiva och konsekventa. Exempel på goda förutsättningar för ett barns utveckling är skydd från våld och ekonomisk utsatthet, trygghet och adekvat stimulans under spädbarnstiden, förskola och skola av hög kvalitet, ett tryggt boende och meningsfull fritid med flera vuxna som är engagerade i barnet. Om flera av hälsans bestämningsfaktorer innebär en påfrestning på familjen och barnet är det svårt för enskilda program eller insatser att göra stor skillnad. Föräldraskapsstöd måste därför vara en del i ett helhetstänk runt barnfamiljer, särskilt i utsatta områden. Det är viktigt att satsningar på föräldraskapsstöd utnyttjar den kunskap som finns om effektiva metoder. CHAP, Child Health and Parenting, vid Uppsala universitet har utvecklat ett beslutsstöd åt kommuner som vill investera i evidensbaserade föräldra stödsprogram. Det finns idag flera program som är utvärderade i Sverige och som har visat sig vara hälsoekonomiskt lönsamma. Beräkningsverktyget hjälper kommuner att göra kalkyler om såväl investeringskostnader som besparingar, inte minst långsiktiga kostnader för utanförskap och kriminalitet. Anna Sarkadi, Professor, Child Health and Parenting (CHAP), Uppsala universitet [i]

Exempel 6: Dans för hälsa “Hela samhället är ju betyg eller poäng. Det är så skönt att komma till dansen och släppa allting!” [Tjej, 16 år]

Dans för hälsa är en vetenskapligt utvärderad metod som stärker ungas psykiska hälsa och välbefinnande Samhällsutmaning. Unga i Sverige mår allt sämre. Häften av alla 1214 åringar har mått psykiskt dåligt någon gång i sitt liv. Unga svenskar har dessutom sämst framtidstro bland alla EU:s medlemsländer. Kroppsliga och emotionella symtom såsom huvudvärk, magvärk, stress, oro och nedstämdhet hos ungdomar blir allt vanligare. Ungas allt sämre hälsa medför både mänskligt lidande för de drabbade och ökade kostnader för samhället. Lösning. Det finns sätt att förbättra nuvarande och kommande generationers hälsa. Forskning visar nämligen att hela 75% av all allvarlig ohälsa börjar redan före 24 års ålder. Det går därför att vända trenden genom att via elevhälsan identifiera vilka unga som drabbas och tidigt sätta in effektiva och ickefarmakologiska insatser. Dans för Hälsa är en vetenskapligt utvärderad metod framtagen med stöd av Social Impact Lab vid Örebro Universitet. Metoden vänder sig till ungdomar med återkommande psykiska besvär och kompletterar elevhälsans arbete med stressreduktion hos unga. Fysisk aktivitet är ett välkänt och effektivt sätt att stärka psykisk hälsa, men det kan vara svårt att komma igång eller finna modet att vara med i en grupp om man känner sig osäker. Dans för Hälsas tre framgångsfaktorer är rörelseglädje, kravlöshet och gemenskap. Implementering. Den lokala implementeringen sker oftast i kommunal regi i samverkan med skolor, psykiatri och primärvård. Rekrytering av deltagare sker i regel via elevhälsan och dansen genomförs efter skoltid två gånger i veckan. Idag finns 600 utbildade instruktörer och över tusen ungdomar som deltar regelbundet i Dans för hälsa runt om i hela Sverige. Men vi kan nå och hjälpa ännu fler och det skulle vara möjligt med en nationellt samordnad insats. Effektmätning. Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro Län, har genomfört en studie i syfte att undersöka effekten av att komplettera elevhälsa med kravlös dans för 13–18 åringar med symtom på psykisk ohälsa. Studiens slutsats är att dansgruppen ökade sin självskattade hälsa samt minskade somatiska och emotionella symtom jämfört med kontrollgruppen. En hälsoekonomisk analys visade dessutom att antalet sjuksköterskebesök minskade med 54 % i dansgruppen jämfört med 25 % i kontrollgruppen. Dans för hälsa genomför även mätningar i samband med varje lokalt genomförande. Sammantaget visar forskningsstudier och mätningar att Dans för hälsa stärker deltagande ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande. 6

Exempel 7: Här ligger jag... “Appen får mig att känna mig mindre ensam, och det är skönt att se att man inte är så konstig.” [Kille, 17 år]

Här ligger jag... är en interaktionsapp som förebygger barn och ungas psykisk ohälsa Samhällsutmaning. Stiftelsen Den Andra Sidan startade sin verksamhet 2014 som en reaktion på att den psykiska ohälsan bland unga fortsatte öka trots åtgärder från såväl staten som olika organisationer. Vår ambition har varit att hitta nya sätt att nå unga, och på så sätt hitta de unga som inte söker hjälp själva. Vi såg hur svårt det är att få unga som drabbats att söka hjälp, eller bara prata med någon. Speciellt unga killar, som är överrepresenterade i självmordsstatistiken, är svåra att nå. Även om vi på Den Andra Sida lyckas få unga att må bättre i vår verksamhet, är den långsiktiga trenden den motsatta. Psykisk ohälsa bland barn och unga idag, riskerar att bli en mänsklig tragedi och samhällsekonomisk utmaning i framtiden. Att satsa på förebyggande åtgärder är därför en väl värd samhällsinvestering. Lösning. Vi valde att tillsammans med en ungdomsgrupp definiera problemen och sedan se vad som skulle kunna hjälpa i den situationen. Det visade sig att många som mår dåligt tror att de är ensamma om sin känsla, och en nyckel till det förebyggande arbetet skulle kunna vara att reducera den ensamhetskänslan. Då föddes idén till ångestappen "Här ligger jag…". Det är en interaktionsapp där unga kort kan formulera hur de känner och där andra kan svara Ja, jag med, eller Nej, inte idag. Den som skrivit ser bara hur många andra som skrivit JA, och får svart på vitt att det finns andra som just nu är i exakt samma situation. Inläggen är helt anonyma och försvinner efter 24 timmar. Appen ger också en unik möjlighet att ge respons på inlägg som är akuta (t ex Här ligger jag och tänker ta livet av mig, Här ligger jag och tror jag har blivit våldtagen). Vi skickar personliga stöttande notiser med hänvisning till organisationer de kan vända sig till för att få hjälp. Lösningen ger unik möjlighet att nå unga exakt i stunden då de mår riktigt dåligt. För att kunna ha dygnet runtmoderering har vi utvecklat en AI som kategoriserar och riskbedömer inläggen. Än så länge går människor igenom AI:ns förslag, men vår förhoppning är att AI:n inom kort kommer att kunna klara 95 procent av alla bedömningar helt själv. Implementering. Appen är kostnadsfri för användaren och marknadsförs genom kampanjer på Instagram och Tiktok. Just nu samarbetar vi med konstnären Moa Romanova för utformning av kampanjer. Vi planerar även att ta fram ett informationsmaterial till kommuner som de kan förmedla vidare till skolor, fritidsgårdar, ungdomsmottagningar med mera. Effektmätning. Tack vare AIlösningen följer vi alla inlägg och tar fram statistik över ämnen, hur akuta de är etc. På så vis får en tydlig bild över vilka bekymmer användarna brottas med. Vi har ett expertråd som stöd i alla etiska överväganden kring gränsdragningar etc. Vi samarbetar också med flera stora hjälporganisationer dit vi slussar unga som skriver akuta inlägg. Vi kan även få fram statistik över hur ofta våra appanvändare går vidare till de hjälporganisationer vi tipsar om. 7

Exempel 8: Right By Me “Träning är ju en del av den svenska kulturen. Jag tror att alla barn här har växt upp med att testa flera olika sporter tills dom har känt att den här vill jag fortsätta med. Men det har inte vi med min bakgrund. Så jag tror att det är det som fattas, och det gör att man känner sig utanför.” [Tjej, 21 år]

Right By Me erbjuder tjejer med utländsk bakgrund ett alternativ till föreningsidrott Samhällsutmaning. Idrottsrörelsen är en väletablerad och viktig del av det svenska samhället med stor betydelse för barn och ungas fritid och hälsa. Organiserad idrott är också en viktig plattform för att lära sig samarbeta, leda andra och utveckla ett socialt nätverk. Organiserad idrott är en viktig arena för jämställdhet och integration. Det är därför problematiskt att tjejer med utländsk bakgrund är underrepresenterade inom organiserad idrott i Sverige. Det är inte bara ett hot både mot tjejernas fysiska och psykiska hälsa, utan gör det svårare för dem att integreras i det svenska samhället. Även nyanlända killar har svårt att hitta till föreningsidrotten och föreningsidrotten når inte målgruppen. Trots flera satsningar och projekt känner unga att dessa inte är anpassade efter deras nivåer och förutsättningar. Lösning och metod. Alla ungdomar passar inte in i den traditionella idrotts rörelsen som den ser ut idag. Right By Me arbetar för att unga tjejer 14–24 år med utländsk bakgrund ska få ett alternativ till traditionell idrott utformat på mål gruppens egna villkor. Programmet fokuserar mer på rörelseglädje och socialt umgänge än prestation och tävling. Målsättningen är att Right By Me på detta sätt ska bidra till ett mer hälsosamt, inkluderande och jämställt samhälle. Alla våra ungdomsledare, ungdomar från målgruppen, går vår ungdomsledarutbildning och agerar som mentorer och goda förebilder för de andra unga deltagarna. På detta sätt erbjuder Right By Me inte bara rörelseglädje och socialt umgänge, utan även personlig utveckling och ledarskapserfarenhet. Det har blivit tydligt i vår verksamhet hur viktigt det är att unga deltagare har mer jämnåriga ledare som de också själva kan identifiera sig med, istället för andra äldre vuxna. Implementering. Vi har arbetat för att identifiera vilka som är de främsta framgångsfaktorerna för att engagera tjejer med utländsk bakgrund i fysisk aktivitet och rörelse. Arbetet leds alltid av representanter från målgruppen, i så kallat ungdomsstyrt förändringsarbete. Med det menas att processen utgår från de ungas egna identifierade utmaningar och lösningar samt att det är de själva som driver arbetet framåt. Effektmätning. Under 2022 har över 200 tjejer i Stockholmsområdet deltagit i våra aktiviteter. Våra mätningar visar på att tjejer genom sitt deltagande lyckats bryta sitt upplevda utanförskap. 90% anger förbättrad psykisk hälsa. 83% har stärkt sina ledarskapsförmågor (100% anger en hög tillskrivningsgrad till Right By Me). 80% av tjejerna anger att de ökat sin fysiska aktivitet (100% anger att en medelstor eller stor del beror på deltagandet i Right By Me). 8

Exempel 9: TalangAkademin “Eftersom jag inte hade någon arbets erfarenhet i Sverige, hjälpte kompetensbeviset mig visa arbetsgivare att jag kunde och ville jobba. Det har varit ett stort problem för mig tidigare och gjort att jag inte har kunnat skaffa jobb tills nu. [Tidigare Talang, 24 år]

TalangAkademin erbjuder unga vuxna att närma sig arbetsmarknaden genom validerad praktik Samhällsutmaning. Arbetslösheten i Sverige ökar samtidigt som den offentliga sektorn får allt mindre resurser. Det drabbar speciellt långtidsarbetslösa unga vuxna. De tappar snabbt hopp, självförtroende och motivation att på egen hand skaffa sig ett arbete. Studier visar att långtidsarbetslöshet ökar risken för depression, missbruk, kriminalitet och utanförskap. Långtidsarbetslöshet bidrar på så vis även till ökad otrygghet på orter runt om i Sverige. Lösning. TalangAkademin är arbetar för att skapa tryggare och mer välmående närsamhällen runt om i Sverige. Vi erbjuder unga vuxna som står långt ifrån arbetsmarknaden möjligheter att ta ett steg närmare ett riktigt jobb med en metod som innefattar praktik med validering. Metoden gör det möjligt för människor långt från arbetslivet att bevisa sin kompetens och skapa relationer till potentiella arbetsgivare. Insatsen bidrar även till ökad motivation och förmåga att på egen hand ta steg närmare ett jobb eller studier. Vi utgår från människors styrkor och förmågor – inte deras fel och brister. Det är vår övertygelse att sedda och bekräftade människor växer och tar mer ansvar för både sig själva och andra i samhället. Människors talang är osynlig tills de får chansen att visa den. Därför kallar vi våra deltagare för talanger. Implementering. Vi vill minska avståndet mellan unga långtidsarbetslösa och det lokala näringslivet med en framgångsrik metod i vilken talanger peppas och lotsas fram av våra lokala koordinatorer i sju steg: 1) Urval av potentiella talanger, 2) Kartläggning och förberedelser, 3) Matcha talang med lokala näringsidkare, 4) Möte med talangen och näringsidkaren, 5) Introduktion praktikant och handledare, 6) Praktik i sex veckor med löpande möten och avstämningar, 7) Talangen får ett validerat kompetensbevis med dokumenterat lärande. Talang Akademin samarbetar nära en rad olika aktörer. De främsta är kommuner/städer, Arbetsförmedlingen, det lokala näringslivet och sist men inte minst fastighetsägare i rollen som lokala initiativtagare och finansiärer. I vårt samarbete med andra aktörer utgår vi från collective impactmodellen. Vi startade vår verksamhet 2017 och finns idag på följande fem orter; Frölunda Torg (Göteborg), Gottsunda (Uppsala), Gränby (Uppsala) Huddinge (Stockholm) och Sundbyberg (Stockholm). Effektmätning. Mätning är en viktig del i Talangakademins samverkan med alla de aktörer som gör vår verksamhet möjlig. Vi mäter en rad olika operativa nyckeltal varav den viktigaste är hur många talanger efter avslutad praktik som går vidare till arbete eller studier. 2021 var det 65%, vilket med tanke på målgruppen är ett bevis på hur effektivt TalangAkademins koncept är. Enligt socioekonomiska beräkningar gjorda i KAMSO, genererade vår verksamhet under 2021 en samhällsvinst på över 90 miljoner kronor. Den stora effekten i relation till TalangAkademins låga operativa kostnader innebär en extremt hög SROI (Social Return On Investment). 9

“Sparks hjälper mig att hitta något att göra. I mitt kompisgäng hade väldigt många av oss ingenting att göra, men vi hade tid. Det tycker jag sparks löser för då har man alltid någonting, någon aktivitet att göra. Personligen så hittade jag ett nytt intresse för jag visste inte att jag tyckte om att spela in musik på studion. Så för mig var det att jag hittade jag ett intresse. ” [Kille 16 år] Exempel 10: Sparks Generation

Sparks Generation hjälper unga i hela Sverige att hitta sin grej och få en meningsfull fritid Samhällsutmaning. Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Forskning visar att regelbundna fritidsaktiviteter bidrar till ökad psykisk och fysisk hälsa, bättre betyg och minskad kriminalitet och missbruk. Över en tredjedel av alla 1218 åringar har ingen regelbunden fritidsaktivitet efter skolan idag. Ett av skälen är att unga inte vet vad som erbjuds. Samtidigt har ungdomsverksamheter svårt att nå ut och attrahera deltagare. Lösning och metod. Sparks Generation är en ideell förening med en skalbar metod som hjälper alla unga, oavsett bakgrund, ambitionsnivå eller tidigare erfarenhet att få tillgång till lokala fritidsaktiviteter. Vi når ut direkt till unga med vår plattform Sparksapp.se genom inspiration via sociala medier och skolbesök av lokala ungdomsambassadörer. I den inspirerande tjänsten Sparksapp.se får unga tillgång till hela det lokala utbudet av aktiviteter från föreningar, kulturskolor, bibliotek, och fritidsgårdar i sin kommun. Sparksapp.se gör det även enkelt för verksamheterna att lägga upp och ta emot anmälningar till sina aktiviteter. Kommuner kan även använda tjänsten för att kartlägga ungdomars intressen och få återkoppling på det lokala utbudet. Implementering. Metoden och plattformen är utvecklad tillsammans med ungdomar och verksamheter i UpplandsBro Kommun. Tjänsten lanserades i oktober 2020 och har idag över 45% av kommunens ungdomar som användare (tillväxt på 59% från föregående år). I februari 2023 startar vi i Sundbyberg Stad, och fler kommuner är på väg in. I slutet av 2023 är prognosen att sparksapp.se kommer rikta sig till över 27 000 ungdomar. Sparks har potential att hjälpa alla unga i Sverige att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter och bli en nationell tjänst. Det förutsätter nationella samarbetspartners inom stat, kommun och föreningsliv. Effektmätning. Hittills har vi i UpplandsBro genererat mer än 1500 aktivitetsbesök. Beräkningar vid IdrottsEkonomiskt Centrum i Lund visar att för varje ungdom som förflyttas in i meningsfull fritid så skapas samhällsvinster på 28 000 34 000 kr/ år. Baserat på en 10 procentig konvertering har Sparks redan nu bidragit till samhällsvinster på cirka 2 miljoner kronor. Idag saknar fler än var tredje 1218 åring regelbundna fritidsaktiviteter, vilket motsvarar en förlorad samhällsvinst på 8,2 miljarder kronor! Vi är redo att bidra till att realisera dessa vinster genom att ge fler barn och unga chansen att utvecklas, hamna i en positiv gemenskap och bli sitt bästa jag. 10

“Förutom ökade resurser till skolan är det viktigt att förutsättningar för fysisk aktivitet blirmer jämlika oavsett socioekonomisk bakgrund eller geografiskt boende.” Örjan Ekblom och Gisela Nyberg Gymnastik- och idrottshögskolan

Ökningen av psykiska hälsoproblem och fysisk inaktivitet bland ungdomar kräver nya strategier Majoriteten av svenska barn och ungdomar rör sig lite och sitter dessutom mycket. Studier visar att endast ca 30 procent av barn och ungdomar når upp till den svenska och internationella rekommendationen om 60 minuter daglig fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet. Parallellt rapporteras en ökad förekomst av självskattad psykisk ohälsa och sänkt välbefinnande hos ungdomar. Utöver lidande och sänkt prestation i skolan ökar detta bland annat risken för högre sjukvårdskonsumtion och höga samhällskostnader. Att söka vård för psykisk ohälsa tidigt i livet är en riskfaktor för att behöva ytterligare stöd i högre åldrar. Både stressrelaterad ohälsa, oro och nedstämdhet är tillstånd där behandlingen är under utveckling, vilket gör att värdet av förebyggande insatser är mycket stort. Det finns dessutom en stor variation i hälsa och fysisk aktivitetsnivå som samvarierar med socioekonomisk bakgrund vilket bland annat kan bero på ojämlika förutsättningar hos vårdnadshavare för att stötta fysisk aktivitet på fritiden och till andra hälsovanor i hemmet. Ökningen av psykiska hälsoproblem och fysisk inaktivitet bland ungdomar kräver nya strategier för förebyggande arbete. Skolan är den bästa arenan för att nå alla barn och ungdomar oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, aktivitetsnivå och funktionsförmåga. Skolbaserade program med olika insatser är vetenskapligt utvärderade och har visat sig vara effektiva för att främja fysisk aktivitet. Därför genomför många skolor fysisk aktivitet i olika former. Dock har många tidigare skolbaserade program visat på små och kortsiktiga effekter. Framför allt finns det utmaningar med att motivera ungdomar samt den höga arbetsbelastningen som majoriteten av skolpersonal jobbar under. För att fysisk aktivitet med bättre följsamhet ska implementeras i skolan är det viktigt att bland annat öka delaktigheten hos elever och skolpersonal. Vi behöver lyssna på vad barn och ungdomar vill. Alla ungdomar ska i linje med barnkonventionen ges samma rätt till utveckling och rörelse. För att minska arbetsbördan hos skolpersonal behöver skolan få mer resurser. Ett sätt att få in mer fysisk aktivitet utan att ytterligare öka arbetsbelastningen på skolpersonal är att förlänga skoldagen. Ett pilotprojekt på GIH med förlängd skoldag genomfördes under läsåret 2021/2022 med positiva resultat på hälsa. Forskning baserad på empiri från områden med skiftande förutsättningar, är avgörande för att kunna användas som solida beslutsunderlag till ansvariga på lokal, regional och nationell nivå. I dag baseras ofta insatser på lyckade exempel som sällan analyserats systematiskt eller insatser som fungerar i skolor och områden där förutsättningarna är mycket goda. De observationer som finns indikerar att det inte är möjligt att ge ytterligare uppdrag till skolan utan att tillstå med mer resurser. Risk för ohälsosam arbetssituation för lärare föreligger i sådana fall och resultaten riskerar också att bli beroende av engagerade eldsjälar. För att skolan ska kunna stötta de elever hälsomässigt som behöver det mest, krävs både solid empiri på effekter av insatser och kraftigt tilldelade resurser. Detta är helt centralt för vårt samhälles utveckling och kräver helhjärtade och uthålliga insatser. Förutom ökade resurser till skolan är det viktigt att förutsättningar för fysisk aktivitet blir mer jämlika oavsett socioekonomisk bakgrund eller geografiskt boende. I vissa utsatta områden är det sämre förutsättningar till fysisk aktivitet. Det i form av bland annat ett mindre utbud av föreningsaktiviteter, färre ledare och en mer otrygg utomhusmiljö för att bedriva fysiska aktiviteter. Dessutom finns ekonomiska hinder för att kunna deltaga i föreningsverksamhet. Dessa hinder till rörelse behöver överkommas genom olika strategier. För att ge alla unga lika förutsättningar till rörelse är det viktigt att dessa strategier utformas för att nå de barn och ungdomar som behöver det mest. Örjan Ekblom, Professor, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Karolinska Institutet Gisela Nyberg, Docent, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) [ii]

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=