Placeringsutsikter Skandia Februari 2023 Spirande optimism och fortsatta utmaningar

MEDVERKANDE ella förutsättningar rekommenderar vi att du kontaktar en rådgivare. Skandia har inget ansvar för eventuella åtgärder som vidtagits enbart på grundval av detta material. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder eller andra finansiella instrument kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Materialet i denna presentation riktar sig inte till någon person eller något företag hemmahörande i USA, Kanada, Japan eller Australien eller i något annat land där publiceringen eller tillgängliggörandet av materialet är förbjudet eller tillåtligheten därav på något sätt är begränsad. Detta material har tagits fram av Skandia i informationssyfte. Det är inte ett erbjudande eller en förfrågan om att köpa eller sälja något finansiellt instrument. Även om skäliga åtgärder har vidtagits för att säkerställa att innehållet inte är osant eller missvisande så lämnas inga garantier om riktigheten eller fullständigheten och inget ansvar kan göras gällande på grund av förlust som åsamkats med förlitande på detta material. De eventuella förslag om placeringar i finansiella instrument som presenteras i detta material utgör inte investeringsrådgivning enligt lagen om värdepappersmarknaden. Om du vill ha en personlig rådgivning utifrån dina individuPubliceringsdatum: februari 2023 Lars-Göran Orrevall är chef för Skandias kapitalförvaltning. Hans Malmsten är ekonomie doktor och portföljförvaltare. Maria Qundos är fondförvaltare och allokeringschef. Johan Lundqvist är ekonom och arbetar med konjunktur- och placeringsbedömningar.

INNEHÅLL KRÖNIKA 02 MARKNADSÖVERSYN 12 A D PORTFÖLJ 10 MAKRO 05 B C

A KRÖNIKA Spirande optimism och fortsatta utmaningar Muntra miner på börsen Det är en rejäl uppryckning som har skett på världens börser under de senaste månaderna. Stockholmsbörsen, som var ned med som mest över 30 procent i fjol, har stigit omkring 25 procent sedan i höstas. Liknande tendenser syns på de flesta större börsindex. För svenska sparare har återhämtningen dessutom utökats av kronans försvagning sedan mitten av december. Faktum är att ett globalt börsindex har gett positiv avkastning i svenska kronor räknat sedan förra årsskiftet. Den förnyade börsoptimismen kan till stor del förklaras av tre faktorer som i många avseenden knyter an till varandra. För det första ser konjunkturbilden inte lika svag ut längre. Det innebär att de värsta scenarier som fanns med i bilden i höstas inte längre är lika troliga. Det andra handlar om inflationen som visar allt tydligare tecken på att avta. Framför allt gäller det i USA, men processen ser ut att ha inletts också i Europa. Slutligen har vi penningpolitiken, där slutet av höjningscykeln nu närmar sig. De två sistnämna faktorerna har även lett till att obligationsräntorna har sjunkit – vilket också har stöttat börsuppgången under vintern. Efter ett minst sagt besvärligt 2022 har optimismen återvänt till de finansiella marknaderna. Börsen har tagit igen omkring halva nedgången från i fjol och obligationsräntorna har slutat att stiga. Nu råder en förväntan om att förra årets utmaningar är på väg att lösas. Inflationen ska sjunka undan och lågkonjunkturen undvikas. I denna utgåva av Placeringsutsikter kommer vi syna förväntningarna och försöka avgöra om de är rimliga eller för optimistiska. Befogad optimism? Vinterns börsrally kan alltså tolkas som att marknaden ser en ljusning framför sig. Inflationen ska röra sig ned mot målet, konjunkturen ska mjuklanda och centralbankerna ska börja släppa på bromsen. Från vårt perspektiv är det en lite väl bekymmersfri syn på vägen framåt. Nog för att utsikterna ser bättre ut idag än för några månader sedan, men det finns utmaningar som vi behöver beakta. 5 -35 -30 -25 -20 -15 -10 -5 0 mar jan feb 2022 2023 apr maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb Svenska aktier Världsindex i lokala valutor Sverige Totalavkastning sedan 1 jan 2022 Procent ”Under de kommande månaderna behöver marknaden få bekräftelse på att inflationsproblemet kan lösas utan att det leder till lågkonjunktur.” 2 Placeringsutsikter, februari 2023

En besvärlig balansgång Till att börja med har historien visat att det är mycket svårt att få till en mjuklandning i praktiken. Att tillväxten ska sakta in lagom mycket – så att inflationstrycket sjunker tillräckligt utan att arbetsmarknaden tar för mycket skada – är helt enkelt väldigt svårt. Förvisso kan man hävda att det redan pågår en mjuklandning. Tillväxten har saktat in betänkligt, inflationen håller på att avta och arbetsmarknaden står i allt väsentligt fortsatt pall. Men vi behöver komma ihåg att det är en pågående process. Effekterna av förra årets räntehöjningar kommer att fortsätta påverka ekonomin under större delen av 2023. Det finns därmed en risk att det – så här i efterhand – visar sig att centralbankerna tog i lite för mycket i fjol. En annan risk är ifall inflationen inte minskar tillräckligt mycket. Ponera att den planar ut omkring 4 procent senare i år. Kommer centralbankerna acceptera det eller kommer de känna sig nödgade att förlänga åtstramningspolitiken? Vi tror på det sistnämnda. Högt ställda förväntningar Trots att det finns ett antal frågetecken kvar så har ändå utsikterna ofrånkomligen förbättrats. Mot den bakgrunden har det varit motiverat för börsen att återta förlorad mark. Men styrkan i återhämtningen innebär samtidigt att förväntningarna nu är högt ställda. Under de kommande månaderna behöver marknaden få bekräftelse på att inflationsproblemet kan lösas utan att det leder till lågkonjunktur. I annat fall finns betydande risk för bakslag. Just risk för bakslag är den främsta anledningen till att pengar som kan behövas inom kort inte ska vara placerade på aktiemarknaden. Men för den som ska ha pengarna placerade i 5–10 år har tillfälliga bakslag mindre betydelse. Tvärtom kan de skapa möjligheter att köpa aktier till lägre kurser. Som vi har påpekat tidigare behöver det alltså inte heller vara fel att ha lite ”torrt krut” i form av räntefonder i portföljen, då de även kan fungera som en krockkudde om börsen går ner. 12,5 -2,5 0 2,5 5 7,5 10 2015 2013 2014 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Euroområdet USA Storbritannien Inflation KPI, procent 3 Placeringsutsikter, februari 2023

A Däremot är det skillnad på tillfälliga bakslag och större, varaktiga nedgångar. Sådana tar längre tid att reparera och är besvärliga även för långsiktiga sparare. Dessutom är det omöjligt att avgöra om en nedgång är tillfällig eller om den kommer att bli långvarig när man är mitt inne i den. Därför kan även den med långsiktigt perspektiv behöva fundera igenom vilken risknivå man vill ha i portföljen. Även om aktier har störst avkastningspotential över tid, är det inte givet att en portfölj med enbart aktier passar alla. I Placeringsutsikter våren 2023 Som så ofta annars är det många saker att väga in för den som ska fatta beslut kring sina investeringar. På kommande sidor kan du läsa djupare resonemang kring utsikterna för konjunkturen och olika placeringar. I vanlig ordning tittar vi även närmare på förutsättningarna i olika regioner. I och med den svaga svenska kronan bör du vara medveten om att valutarörelser kan ha lika stor påverkan på avkastningen som den underliggande börsutvecklingen. När kronan försvagas, så stiger värdet på utländska aktiefonder och när kronan stärks, så drabbas avkastningen negativt. Den marknad som är minst känslig för förändringar i växelkurser är vår egen svenska aktiemarknad. Nog för att valutarörelser påverkar företagens intjäning, men vi slipper den direkta påverkan på avkastningen. Det är en av anledningarna till att vi fortsätter tycka att svenska aktier är intressanta också den här gången. Trevlig läsning! ● 5 -1 0 1 2 3 4 2015 2013 2014 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Euroområdet USA United Kingdom, Policy Rate, Bank Rate Styrräntor Procent 8,0 4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 2000 1996 1994 1998 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2016 2018 2020 2022 Logaritmisk skala, index 4 Placeringsutsikter, februari 2023

B MAKRO Lågkonjunktur eller mjuklandning? med fördröjning. Det tenderar att ta åtminstone ett år för räntehöjningar att få fullt genomslag i ekonomin. Merparten av fjolårets höjningar – särskilt de stora – kom under sommaren och andra halvåret. Den fulla effekten av dem känner vi alltså inte ens av ännu. Eftersom räntehöjningarna dessutom var historiskt intensiva under förra året finns det en risk att centralbankerna tog i lite för mycket. Det skulle i så fall märkas i form av otrevliga överraskningar senare i år. En annan sak att ta i beaktande är alla de indikatorer som har en väl beprövad erfarenhet av att förutspå Utsikterna har ljusnat Jämfört med i höstas ser förutsättningarna betydligt ljusare ut idag. Inflationen har passerat toppen och kommer att sjunka kontinuerligt under året. Även om centralbankerna inte är färdiga med sina räntehöjningar, så närmar de sig nu slutet. Vidare har den europeiska energikrisen lagts på is tills vidare i takt med att priserna har sjunkit markant. Dessutom är nu Kina återigen med i matchen efter att landet skrotade sin politik med nolltolerans mot smittspridning av covid-19. Sammantaget har de senaste månadernas händelseutveckling skapat en ljusare bild av utsikterna. Nog för att tillväxten kommer att vara ytterst klen på sina håll i år, men förväntningarna på att de stora ekonomierna i USA och euroområdet ska klara av en mjuklandning, snarare än en recession, har onekligen ökat. Det handlar inte bara om förväntningar. Vissa ”metkrokar” har börjat dyka upp i den ekonomiska statistiken. Främst gäller det olika konjunkturbarometrar som har förbättrats på vissa håll. En mjuklandning kan beskrivas som att ekonomin lugnar ner sig, snarare än att den tvärstannar. Att den slutar växa, snarare än att den krymper. Framför allt handlar det om att skadeverkningarna på arbetsmarknaden blir begränsade. Mjuklandningar svåra i praktiken Det finns dock skäl att ifrågasätta förväntningarna om ett fullt så ordnat avslut på den pågående inbromsningen. En anledning är att det är svårt att finjustera ett så komplext system som en ekonomi faktiskt är – att få den att sakta in lagom mycket. Historien erbjuder tämligen få exempel på lyckade mjuklandningar. En annan förklaring är att de ekonomiskpolitiska verktygen, i synnerhet penningpolitiken, verkar I höstas ökade spekulationerna om att den ekonomiska inbromsningen skulle övergå i lågkonjunktur i flera länder. Den senaste tiden har den oron avtagit, vilket har banat väg för en stark uppgång på världens börser under vintern. Nu ställs hoppet i stället till en mjuklandning i ekonomin. Men är sådana förväntningar för optimistiska? 350 0 50 100 150 200 250 300 1000 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 jan 2019 2020 2021 2022 2023 apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr Europeisk naturgas (TTF), vänster Tyskt elpris (Baseload 1Y ahead), höger Europeiska energipriser EUR per mwh 5 Placeringsutsikter, februari 2023

lågkonjunkturer. De lyser fortfarande rött. En sådan är ränteskillnader på obligationer med lång respektive kort löptid. I dagsläget är ”korträntorna” betydligt högre än ”långräntorna” – ett mönster som historiskt sett alltid har följts av en recession. Även om vi lyckas undvika en lågkonjunktur i år så återstår frågan om vad som händer därefter. Arbetslösheten är som bekant snudd på rekordlåg – nära nog överallt. Särskilt utmärkande är den amerikanska arbetslösheten som är den lägsta på över 50 år. Att efter en mjuklandning ”starta om” ekonomin med det som utgångsläge skapar nya utmaningar. Förutom att det skulle vara ont om resurser att driva en ny tillväxtcykel, så skulle en ökning av efterfrågan riskera att sätta fart på inflationstrycket på nytt. Förutsättningarna skiljer sig åt Liksom under förra året finns det fortfarande skillnader mellan olika ekonomier. I USA finns vissa tecken på att försvagningen i konjunkturen får djupare fäste men fortfarande visar merparten av den ekonomiska statistiken på motståndskraft. I synnerhet gäller det arbetsmarknaden, som beskrivs ovan. Viljan att anställa är fortfarande på topp. Att inflationen, som nämns ovan, tydligt är på nedåtgående, är uppmuntrande. Men den stora frågan är om den kan komma ner hela vägen mot 2 procent när resursutnyttjandet är så högt som det är för närvarande. Ser vi i stället till Europa så är de lägre el- och gaspriserna något mycket positivt. Men kärninflationen i euroområdet är fortfarande mer än dubbelt så hög som centralbankens mål, och fler räntehöjningar är att vänta, enligt ECB–chefen Christine Lagarde. Det kommer att dra åt svångremmen ytterligare i ett läge där tillväxten nätt och jämnt håller sig ovan nollstrecket. Slutligen har vi Sverige som dessvärre utmärker sig åt fel håll. Vi har betydligt högre inflation än såväl USA som euroområdet, vilket gör att svenska hushåll drabbas hårdare än många andra. Vidare innebär hög belåning 55 46 47 48 49 50 51 52 53 54 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar jan feb apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2021 2022 2023 Global konjunkturindikation Baserad på ISM, IFO & kinesiskt PMI B MAKRO ”Utsikterna ser bättre ut idag än för ett halvår sedan, men osäkerheten är fortfarande betydande.” 6 Placeringsutsikter, februari 2023

får full effekt i år ökar det risken för att konjunkturen ger vika. Kort sagt kommer det att behövas lite tur för att USA och euroområdet ska klara sig undan en lågkonjunktur senare i år. Med det sagt bör det betonas att en lågkonjunktur inte behöver vara vare sig djup eller långvarig. Vårt huvudscenario är fortsatt ett milt förlopp med måttlig försämring på arbetsmarknaden. Jämfört med vad som kunde befaras för ett halvår sedan kan det kanske till och med betraktas som en form av mjuklandning. ● bland hushållen i kombination med en stor andel rörliga bolåneräntor att Riksbankens räntehöjningar slår särskilt hårt här. Svensk ekonomi krympte i fjärde kvartalet i fjol och vi räknar med att BNP krymper med omkring 1 procent under helåret 2023. Fortsatt osäkra utsikter Sammanfattningsvis konstaterar vi att utsikterna ser bättre ut idag än för ett halvår sedan, men att osäkerheten fortfarande är betydande. När förra årets intensiva åtstramning 3,0 -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 2000 1996 1994 1998 1986 1984 1988 1990 1992 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2016 2018 2020 2022 Räntedifferens Perioder med lågkonjunktur USA: Räntedifferens, (10 år–2 år) Procent 12,5 -12,5 0,0 2,5 5,0 7,5 10,0 -2,5 -5,0 -7,5 -10,0 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Hushållens konsumtion Aktivitetsindikatorn Näringslivets produktion (PVI) Sverige: Ekonomiska indikatorer Procent, årstakt 7 Placeringsutsikter, februari 2023

”Det är omöjligt att avgöra om en nedgång är tillfällig eller om den kommer att bli långvarig när man är mitt inne i den”

Sedan i höstas har aktiemarknaderna bjudit på en imponerande återhämtning. Från botten i oktober har ett globalt börsindex stigit nästan 20 procent och för Stockholmsbörsen är uppgången ännu större. Efter en sådan tjurrusning infinner sig frågan: Är börsuppgången motiverad? på väg ner, blir svag ekonomisk statistik istället dåligt för börsen. En annan aspekt att väga in är vad den typ av förhållanden som vi ser i ekonomin i dagsläget har inneburit för börsen historiskt. Om det var botten vi såg i höstas så skiljer sig den pågående uppgången betänkligt från hur det har sett ut i tidigare cykler. Aktiemarknaden brukar bottna ur först när centralbankerna aktivt sänker räntorna. I dagsläget fortsätter de som bekant att höja dem. Vidare brukar den nuvarande lutningen på räntekurvan, där korträntorna är högre än långräntor, vara ett dåligt utgångsläge för börsen. Detsamma kan sägas om arbetsmarknaden. Att köpa Rejält reducerat ras En central förklaring till börsrallyt under vintermånaderna handlar om att inflationen visar allt tydligare tecken på att röra sig i rätt riktning. Kampen mot skenande priser är inte färdig, men riktningen är uppmuntrande. I USA är utvecklingen tydligast, och förväntningarna är att Europa och Sverige ska följa efter under 2023. För aktiemarknadens vidkommande är fjolårets stora tema i många avseenden utagerat vid det här laget. Inflationen kommer successivt att leta sig ner mot 2 procent senare i år och därmed är den saken klar. I stället har uppmärksamheten i ökad grad kommit att riktas mot konjunkturen. Som vi konstaterar i artikeln Lågkonjunktur eller mjuklandning tycks marknaderna alltmer inställda på en mjuklandning för konjunkturen. Lägre inflation i kombination med att centralbankerna tar ett steg tillbaka dämpar pressen på hushållens plånböcker. Alla stora centralbanker bedöms vara klara med räntehöjningarna i vår och amerikanska Fed förväntas börja sänka räntan efter sommaren. Om inflationsproblemet är på väg att lösas utan att det leder till lågkonjunktur, så är det motiverat att börsen återtar förlorad mark. Tveklöst så. Men hur ser förutsättningarna ut härifrån? Även om de är bättre idag än för ett halvår sedan finns det fortfarande omständigheter som bör beaktas. Många frågetecken kvar Om börsen nu har tagit höjd för en mjuklandning i ekonomin, så innebär det att signaler om en mer besvärlig nedgång i konjunkturen kommer att leda till förnyad press på aktiemarknaden. Det skiljer sig till viss del ifrån hur det såg ut i höstas. Då mottogs besked om svag ekonomisk statistik som något positivt, eftersom det minskade pressen på centralbankerna. När nu inflationen ändå är C PORTFÖLJ Är börsuppgången motiverad? 5 -35 -30 -25 -20 -15 -10 -5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar Procent sedan 1 jan 2022 2022 2023 10 Placeringsutsikter, februari 2023

aktier när arbetslösheten är snudd på rekordlåg, och så småningom bör vara på väg upp, har i tidigare cykler ofta inneburit en negativ avkastning under det efterföljande året – även om det finns undantag. Anledningen till att börsen inte följer historiska mönster är alltså för att investerare nu räknar med att konjunkturen inte ska följa sitt historiska mönster. I stället för en lågkonjunktur, ska tillväxtkurvorna plana ut med en begränsad påverkan på företagens vinster. Ett balanserat förhållningssätt Att börsen inte längre tycks se mörka moln vid horisonten är uppmuntrande, men som vi påpekar ovan är utgångsläget inte problemfritt. Risken finns dessutom att lågkonjunkturen bara skjutits på framtiden några kvartal – och att börsen inte ser det ännu. Som sparare behöver man vara förberedd på att humöret kan surna snabbt. Senast vi såg prov på det var i början av förra året när börsen plötsligt insåg att inflationen skulle bli ett problem. Oaktat utsikter gäller fortsatt att det är placeringshorisonten som är viktigast. För den som ska ha pengarna placerade i 5-10 år, kvarstår faktum att aktier är svårslaget. Samtidigt kan eventuella bakslag under året skapa möjligheter. Om oron för konjunkturen återvänder, och börsen åker på en ny nedgång, kan det uppstå köplägen. I ett läge där börsen sjunker 10-20 procent från dagens kurser innebär ju det trots allt att vi kan köpa aktier till 10-20 procents lägre pris än idag. Som vi har påpekat tidigare behöver det alltså inte heller vara fel att ha lite ”torrt krut” i form av räntefonder i portföljen, då de även kan fungera som krockkudde. Så passa på att göra en inventering av portföljen där du säkerställer att risknivån är rätt för dig. Även om aktier har störst avkastningspotential över tid, är det inte givet att en portfölj med enbart aktier passar alla. ● 30 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 oktober november december januari februari Totalavkastning sedan förra Placeringsutsikter (SEK) Procent sedan 28 september 2022 2022 2023 Japan EMEA Asien Sverige Latinamerika Europa USA 10 3 4 5 6 7 8 9 2000 250 500 750 1000 1250 1500 1750 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2001 Arbetslöshet, vänster Börsen toppar Arbetslösheten bottnar Börsen (S&P 500), höger USA: Arbetslöshet och börsutveckling 1993-2013 Procent och index Även om aktier har störst avkastningspotential över tid, är det inte givet att en portfölj med enbart aktier passar alla. 11 Placeringsutsikter, februari 2023

Valutan fortsätter prägla avkastningen Den som äger en aktiefond med utländska aktier, äger i praktiken samtidigt en utländsk valuta. När vi investerar i till exempel en USA-fond, så blir vi ägare till både amerikanska aktier och amerikanska dollar. Avkastningen påverkas då alltså inte bara av hur börsen utvecklas, utan även av hur valutan rör sig. Om dollarn stärks, så ökar värdet i fonden lika mycket – och vice versa. Även om valutakursförändringar kan påverka avkastningen lika mycket som börsutvecklingen under perioder, så skiljer sig aktier och valutor åt på många sätt. Det främsta är att trenden på aktiemarknaden pekar uppåt över tid. Även om den kan gå ner mycket under enskilda år, så är den långsiktiga riktningen uppåt. Som sparare kan man känna sig hyfsat trygg med att en investering på börsen idag kommer att vara värd mer om 10 år. Detsamma kan inte sägas om valutor i form av nominella växelkurser. De tenderar förvisso att röra sig i en riktning under längre cykler, men saknar (med några få undantag) långsiktiga uppåt- eller nedåtgående trender. Till följd av växelkursers stora påverkan på avkastningen i år kommer vi i översynen av de olika marknaderna på kommande sidor att fokusera särskilt mycket på just valutan även den här gången. Syftet är att du som läsare ska få en bättre förståelse för vad som har drivit avkastningen i din portfölj i år. Vidare är tanken att du ska få bättre koll på vilken eventuell valutarisk du har i sparandet. Vissa marknader har påverkats mer av valutarörelser än andra, därför kommer vissa av genomgångarna handla enbart om valutor, medan vi i andra kommer att fokusera mer på andra aktuella faktorer. ● För svenska sparare kan växelkursförändringar ha stor påverkan på avkastningen. Det har inte minst gällt under det senaste året. Faktum är att ett globalt börsindex har gett positiv avkastning i svenska kronor räknat sedan förra årsskiftet. D MARKNADSÖVERSYN 12 Placeringsutsikter, februari 2023

I höstas var vårt budskap att det var läge att öka i svenska aktier igen. Stockholmsbörsen hade då utvecklats sämre än nära nog alla andra aktiemarknader, och vår bedömning var att utgångsläget då var mer attraktiv – relativt andra aktiemarknader – än vad det har varit under det året innan. Sedan dess har Stockholmsbörsen haft enskilt högst avkastning bland de sju regionerna. Efter en stark tjurrusning finns det alltid risk för bakslag. Kortsiktigt bör man därför inte utgå ifrån att Stockholmsbörsen ska fortsätta att överprestera. Däremot anser vi fortfarande att svenska aktier är långsiktigt mycket attraktiva. Även om konjunkturen håller på att försvagas i skrivande stund, så brukar aktiemarknaden som bekant vända upp långt innan konjunkturen gör det. Då tenderar Stockholmsbörsen att utvecklas särskilt starkt. I ett sådant scenario brukar även svenska kronan stärkas. Det ger ytterligare fördel för svenska aktier, eftersom en starkare krona kommer att tynga avkastningen i utländska aktiefonder. Därutöver har vi en positiv syn på de svenska bolagen, med sin globala exponering och långa erfarenhet av att ligga i framkant. Även om köptillfället inte är fullt lika övertygande idag som för ett halvår sedan, efter de senaste månadernas starka uppgång, så anser vi fortsatt att svenska aktier är särskilt intressanta för långsiktiga sparare. Vi vill ha en stor andel svenska aktier i portföljen inför de kommande åren. Det är således inte ”för sent” att öka i Sverigefonder. Samtidigt bör andelen inte vara för hög. För den som passade på att öka innehavet i höstas, och därmed har en stor andel svenska aktier i portföljen, kan det snarare vara lämpligt att behålla sitt innehav, inte öka det ytterligare. ● Sverige: Fortsatt långsiktigt attraktivt efter vinterrally D MARKNADSÖVERSYN 30 20 10 0 25 15 5 -10 -5 -15 december januari november oktober februari Japan EMEA Asien Sverige Latinamerika Europa USA Totalavkastning sedan förra Placeringsutsikter (SEK) Procent sedan 28 september 2022 2022 2023 13 Placeringsutsikter, februari 2023

Från att ha haft ytterst svaga utsikter för några månader sedan, har Europa tagit tydlig revansch under vintern. Den makroekonomiska bilden ser ljusare ut och av de sju regionerna har bara den svenska börsen utvecklats bättre än Europa. En central förklaring är det andrum som har uppstått i energikrisen. Priserna på gas och elektricitet har sjunkit markant tack vare milt väder, välfyllda gaslager och energibesparingsåtgärder. I höstas förväntades regionen röra sig mot ett synnerligen besvärligt 2023, nu finns till och med möjlighet att en recession undviks. Att då europeiska börser svarar med tydliga uppgångar är föga förvånande. Energikrisen är förvisso inte över. Nästa vinter lär frågan om el- och gasförsörjningen vara aktuell igen, men parallellt med det sker insatser för att öka motståndskraften. Förhoppningsvis kan den dramatik vi såg i höstas förhindras nästa gång. Trots att utsikterna ser ljusare ut nu bör det betonas att osäkerheten fortfarande är omfattande. Rysslands fortsatta krig i Ukraina är en central risk för regionen och energikrisen är som ovan påpekat inte över, trots att den har mildrats. Att vi trots det osäkra läget behåller en positiv syn på Europa bygger på samma argument som vi lyfte fram under förra året. En investering i Europa behöver jämföras med motsvarande i USA, och där tycker vi att utsikterna fortsätter att se balanserade ut. Den relativa vinstutvecklingen för europeiska bolag i förhållande till USA har förbättrats. Ser vi till skillnader i värderingar är bilden mer tvetydig idag än i höstas. Med vissa mått kvarstår en stor rabatt på europeiska aktier, medan andra mått visar att Europa har blivit dyrare. Slutligen ser vi en förbättring i det europeiska makroekonomiska sentimentet, samtidig som det försvagas i USA. ● Europa: Tillfällig eller bestående revansch? D MARKNADSÖVERSYN 10,0 -6 -5 -12,5 -10,0 -7,5 -5,0 -2,5 0,0 2,5 5,0 7,5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb 2023 2022 Europa Världsindex Totalavkastning 2022-2023 Europa vs. världsindex Procent sedan 1 jan 2022, SEK ”Rysslands fortsatta krig i Ukraina är en central risk för regionen och energikrisen är som ovan påpekat inte över, trots att den har mildrats.” 14 Placeringsutsikter, februari 2023

USA: Svagare, men inte svag, dollar påverkar avkastningen I höstens nummer av Placeringsutsikter betonade vi riskerna med den dollaravkastning som hade byggts upp i svenska sparares portföljer. Dollarn hade då stärkts med närmare 40 procent sedan botten 2021 och var historiskt stark. Det hade lyft avkastningen i USA-fonder, men också i globalfonder, där amerikanska aktier utgör över hälften av innehavet. Vi belyste då risken att den amerikanska valutan förr eller senare skulle börja försvagas igen, vilket då skulle drabba avkastningen för svenska sparare negativt. Sedan dess är det just vad som har skett. Dollarn tappade som mest omkring 10 procent av sitt värde mot svenska kronan, även om den har återhämtat delar av tappet på sistone. Följden är att avkastningen på amerikanska aktier mätt i svenska kronor har tyngts under vintern. Medan amerikanska börsindex har stigit med omkring 6 procent i svenska kronor under vintermånaderna, har ett globalt börsindex exklusive USA stigit ca 15 procent. Vart växelkursen ska ta vägen härnäst är snudd på omöjligt att besvara. Valutor är notoriskt svåra att prognostisera. Det gäller dock att komma ihåg att dollarn fortfarande är på historiskt starka nivåer – trots vinterns försvagning. Även om valutarisken är lägre än i höstas, så är den alltså fortfarande att betrakta som hög. Allt handlar emellertid inte om valutan. Under fjolåret tyngdes USA-börserna av omfattande nedgångar inom tekniksektorn. Samma aktier som fram till i fjol hade bidragit till USA:s överavkastning, agerade alltså sänke 2022. Dessa aktier har drabbats särskilt hårt av de snabbt stigande räntorna. Dessutom har vissa frågetecken kring deras förmåga att bibehålla hög tillväxt börjat dyka upp. USA har fortfarande en given plats i en portfölj, men vi anser att en viss försiktighet är befogad. Framför allt handlar det om att USA inte bör utgöra för stor del av innehavet. Därför kan det vara värt att påminna om att den som äger en global aktiefond, indirekt får en stor exponering mot USAbörserna och den amerikanska dollarn. För att säkerställa god riskspridning kan en globalfond därför kompletteras med andra fonder med inriktning mot t ex Sverige, Europa eller tillväxtmarknader. ● D MARKNADSÖVERSYN 17,5 12,5 7,5 2,5 15,0 10,0 5,0 0,0 -2,5 -5,0 USA Världsindex exkl. USA Totalavkastning sedan förra Placeringsutsikter (SEK) Procent sedan 28 september 2022 december januari november oktober februari 2022 2023 12 11 8 5 9 6 10 7 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 USDSEK Svenska kronor per US-dollar 15 Placeringsutsikter, februari 2023

Japan och Pacific: Yenen på väg upp ur källaren? D MARKNADSÖVERSYN Den japanska börsen har under det senaste året levt sitt eget liv och stundtals rört sig motvalls i förhållande till övriga världens börser. Fram till i höstas tillhörde Tokyobörsen de bästa i världen, men under vintermånaderna ligger japanska börsindex i botten. Den centrala förklaringen till Japans frånkoppling från övriga börser är valutan, yenen. Om vi i stället ser till avkastningen i gemensam valuta och svenska kronor, så har det varit små skillnader mellan börsutvecklingen i Japan och övriga utvecklade länders börser under såväl förra året som under vintern. Valutarörelser är ett ständigt gissel för svenska sparare, och brukar vara särskilt kännbara i Japan. För det första tenderar den underliggande börsutvecklingen att präglas av yenens rörelser. När yenen försvagas brukar det gynna börsutvecklingen eftersom företagens intjäning i utländsk valuta då blir mer värd i yen. Det var också vad som skedde fram till i höstas. Samtidigt har valutarörelser motsatt inverkan på avkastningen i svenska kronor. Eftersom den som äger en Japanfond också indirekt äger tillgångar i yen, så innebär en yenförsvagning att värdet på Japanfonden minskar, mätt i svenska kronor. Under 2022 föll den japanska yenen som en sten mellan våren och hösten, framför allt mot dollarn. Den främsta förklaringen var att övriga världens centralbanker höjde räntorna i rask takt, medan Bank of Japan behöll sin nollränta och andra penningpolitiska stödåtgärder. I takt med att ränteskillnaderna vidgades kollapsade yenen. Men från oktober och framåt har yenen inlett en imponerande återhämtning. Dels har Japans centralbank intervenerat på valutamarknaden, dels har trycket på amerikanska räntor och dollarn lättat. Ser vi till utsikterna är det mycket som talar för att yenens förstärkning kan fortsätta ett tag till. Den japanska valutan är undervärderad och vi närmar oss slutet på den internationella höjningscykeln från världens centralbanker. Men även om en fortsatt yenförstärkning kan stötta avkastningen i Japanfonder mätt i till exempel svenska kronor, så kommer den – som vi förklarar ovan – tynga den underliggande börsutvecklingen. Det man vinner på valutans gungningar förlorar man på börskarusellen. Med det sagt, framstår japanska aktier trots allt som lockande givet det mycket attraktiva värderingsläget. ● 155 150 135 120 140 125 110 105 100 145 130 115 2017 2018 2019 2020 Svagare yen/ starkare US-dollar 2021 2022 2023 USDJPY Japanska yen per US-dollar 16 Placeringsutsikter, februari 2023

Asien: Återöppnat Kina har lyft entusiasmen D MARKNADSÖVERSYN Under större delen av förra året präglades utvecklingen i Asien av problemen i den kinesiska ekonomin. Under senhösten accelererade nedgångarna i Kina efter att president Xi stärkte sin makt över landet i samband med partikongressen. Under november återvände dock entusiasmen när det kom signaler om att pandemirelaterade restriktioner skulle komma att lättas upp, vilket sedermera också skedde. Beslutet att slopa nolltoleransen av smittspridning av covid-19 skapar förutsättningar för ett lyft i Kinas tillväxt i år, och prognoserna har börjat skruvas upp. Det reflekteras i den snabba uppgången för kinesiska börsindex under de senaste månaderna. Det bör dock påminnas om att före den senaste tidens rally, hade Kinabörsen underpresterat påtagligt. Återhämtningen på sistone handlar alltså om att Kina har minskat klyftan mot övriga världens börser. Sedan förra utgåvan av Placeringsutsikter i höstas ligger Asien i mittenfåran sett till avkastning i svenska kronor. Detsamma gäller sedan förra årsskiftet. Vidare är värderingarna i linje med historiska genomsnitt. Utgångsläget är därmed inte ansträngt, trots den snabba återhämtningen sedan i höstas. Strategiomläggningen beträffande hanteringen av covid-19 innebär att en av de risker som vi pekade på i höstas har undanröjts. Ytterligare en positiv tendens är att den kinesiska statens inblandning i näringslivet tycks ha minskat. Vi är därför mer positiva till Asien nu än under de två senaste åren. Här bör det även understrykas att vid sidan av Kina så ger Asienfonder också exponering mot flera andra asiatiska börser som bidrar med intressanta inslag i portföljen. ● 30 20 10 0 25 15 5 -10 -5 -15 december januari november oktober februari Japan EMEA Asien Sverige Latinamerika Europa USA Totalavkastning sedan förra Placeringsutsikter (SEK) Procent sedan 28 september 2022 2022 2023 Beslutet att slopa nolltoleransen av smittspridning av covid-19 skapar förutsättningar för ett lyft i Kinas tillväxt i år, och prognoserna har börjat skruvas upp. 17 Placeringsutsikter, februari 2023

Latinamerika: Fina grundförutsättningar, men politiska utmaningar De latinamerikanska aktiemarknaderna utklassade övriga regioner med råge i fjol. Medan breda tillväxtmarknadsindex sjönk närmare 8 procent i svenska kronor, steg Latinamerika med över 25 procent. En betydande del av uppgången kom från valutan, då inte minst den viktiga brasilianska realen stärktes under året. Trots en fin uppgång i bagaget kvarstår gynnsamma ekonomiska utsikter för regionen, och inte minst för Brasilien. Inflationen har mer än halverats, vilket kan möjliggöra för penningpolitiken att bli mer stöttande framöver. Vidare innebär Kinas återöppnande att exporten kan komma att stärkas. Dessutom fortsätter aktievärderingarna att vara bland de lägsta i världen. Att värderingarna har hållits i schack, trots den stora uppgången beror dels på stark utveckling för företagsvinsterna, dels på att börsuppgången under förra året kom från mycket nedtryckta nivåer. Som vi underströk i höstas hade Latinamerika fram till i fjol haft en mycket trög utveckling. Den främsta utmaningen är det politiska klimatet. Valsegern för Lula da Silva i Brasilien har återuppväckt oron kring riktningen för de offentliga finanserna. Den politiska osäkerheten har lett till att Brasilienbörsen har fått en mycket svag start på året. Latinamerika har gått allra svagast av de sju regionerna hittills i år. Marknadens farhågor ligger i att den nye presidenten ska låta de offentliga utgifterna skena iväg, med följd att valutan ånyo ska börja försvagas. De tvära kasten i synen på Latinamerika och i synnerhet Brasilien påminner om att detta är en högriskregion. Det kan vara intressant som en ”krydda” i en välbalanserad portfölj. Vi anser emellertid att andelen Latinamerikafonder inte bör vara för stor. ● D MARKNADSÖVERSYN 50 30 -10 40 0 10 20 -20 jan feb Latinamerika Tillväxtmarknadsindex Totalavkastning 2022-2023, Latinamerika vs. Tillväxtmarknader Procent sedan 1 jan 2022 SEK mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb 2023 2022 ”Trots en fin uppgång i bagaget kvarstår gynnsamma ekonomiska utsikter för regionen, och inte minst för Brasilien.” 18 Placeringsutsikter, februari 2023

EMEA inkl. Ryssland: Råvarukopplingen fortsätter styra riktningen Sedan förra Placeringsutsikter har EMEA utvecklats näst sämst av de sju regionerna. Även om vi ser till perioden efter att Ryssland exkluderades ur EMEA-index, som var den 9 mars 2022, har regionen gått näst sämst i lokala valutor och allra sämst mätt i svenska kronor. En central anledning är nedgången för råvarupriser under andra halvåret i fjol. Även om det är bank och finans som utgör den största delen av index så ger en investering i EMEA också fortsatt stor exponering mot råvarupriser – både direkt och indirekt. De största länderna i index är Saudiarabien, Sydafrika och Förenade Arabemiraten samt Qatar och Kuwait. Det politiska klimatet i dessa länder är förenat med hög risk. Att kopplingen till råvarupriser är central för EMEA, märks i grafen nedan. Råvarupriser är i sin tur känsliga för förändringar i global efterfrågan i allmänhet och kinesisk i synnerhet. Med den försvagning i konjunkturen som ser ut att ligga framför oss, finns en förhöjd risk att priserna på inte minst metaller och olja fortsätter att sjunka i år, vilket då kan tynga avkastningen i EMEA. Mot det står Kinas återöppnande som kan leda till ökad efterfrågan på råvaror. Viktigare än att sia kring utvecklingen för råvaru- priser i år är att avgöra om ifall man vill ha den risk som EMEA är associerad med. Att Ryssland är exkluderat ur index är positivt, men även flera av de kvarvarande länderna är totalitära stater. Vår hållning är fortsatt att EMEA i första hand bör övervägas av den som vill ha exponering mot råvarupriser och som vill ha hög risk i sparandet. ● D MARKNADSÖVERSYN 0,975 140 135 130 125 120 115 110 105 0,950 0,900 0,850 0,925 0,875 0,825 mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb EMEA/Världsindex, vänster Bloomberg Commodity Index, höger Relativavkastning EMEA och globala sktier vs. råvarupriser Kvot och dollar per fat 2023 2022 19 Placeringsutsikter, februari 2023

Foto och renderingar Istock: Sid 1, 3, 5 och 11–19 Essen International: Omslag, sid 8–9 Elias Klingén / Söderberg Agentur: Sid 4 Skandia: Insida omslag Viktor Gårdsäter: Insida omslag Grafer Macrobond Design Essen International

Placeringsutsikter, februari 2023

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=