Varmtvälkommenhit! Till dig som flytt från Ukraina

Varmt välkommen hit! Du har tagit ett viktigt beslut om att lämna ditt hemland. Vi förstår att beslutet inte varit enkelt och att du helst skulle ha sluppit behöva välja resan som har tagit dig hit. Därför är det extra viktigt för oss att du ska känna dig varmt välkommen i Sverige. Du ska veta att du inte är ensam. Du kommer att möta många vänliga människor på myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer som hjälper dig med det praktiska kring din ankomst och vistelse här. Det är viktigt att också komma ihåg att ta sig tid att fundera över sina känslor och sitt välmående. Omskakande upplevelser kan skapa djupa spår och minnesbilder som ofta kan vara svåra att bearbeta på egen hand. Frågor kring barn och familjers hälsa och trygghet är viktiga för oss på Idéer för livet och Motivationslyftet. Vi är båda organisationer som arbetar med förebyggande insatser för bättre hälsa och ökad trygghet med särskild inriktning på barn och unga och deras anhöriga. Med vår erfarenhet hoppas vi kunna ge ytterligare ett perspektiv på vad som kan vänta dig och dina nära – hur ni kan hantera er upplevelse på egen hand, eller vart du ska vända dig om ni behöver professionell hjälp. Förhoppningsvis kan denna folder hjälpa dig att sortera dina tankar och känslor för att på så vis göra det lättare att ta nästa steg i denna svåra situation. Vi är många som finns vid din sida med värme och omtanke för dig om din familj. Ni ska veta att ni är varmt välkomna till Sverige. Till dig som flytt från Ukraina

Vad händer när man upplever ett trauma? Att tvingas lämna sitt hem på grund av krig och komma till en plats som känns främmande på många sätt kan vara en svår upplevelse. Det kan innebära stress och trauma för många. En plötslig kris kan upplevas och uttryckas på olika sätt utifrån våra inre förutsättningar och yttre faktorer. Om du i nedanstående text inte känner igen dig så är det alltså inte konstigt. Vi människor reagerar olika på svåra händelser och vägen tillbaka är inte alltid spikrak. Människors mående, det vill säga känslor och kroppens reaktioner, kan vara väldigt individuella. Många upplever starka fysiska och känslomässiga symptom medan andra kan reagera mer stillsamt. Det finns många olika sätt att beskriva en kris olika faser som man kan gå igenom. Detta är ett sätt som kanske kan hjälpa dig i din process. Direkt efter händelsen I den akuta första fasen kan kroppen reagera med olika signaler som illamående, ont i magen och starka känslomässiga reaktioner. Man kan även uppleva en inre förnekelse av det som har hänt. Det finns ingen mall för hur vi människor hanterar svåra situationer. Avskärmning och tystnad kan vara lika naturligt som starka känslouttryck. Det är viktigt att utomstående förstår de olika sätten

att reagera. En chockreaktion kan även leda till att den drabbade direkt efter den traumatiska situationen kan ha svårt att prioritera och fokusera på det praktiska som behöver göras. En person som befinner sig i chock behöver omsorg, närhet och hjälp med de kortsiktiga praktiska behoven såsom mat och vila. Några veckor senare Efter en tid är det normalt att känslomässigt reagera över allt som har hänt. Det kan vara tankar kring den egna reaktionen och oro inför framtiden. Oro, ångest, uppgivenhet, trötthet och sömnproblem är några typiska reaktioner. Först kan känslorna upplevas som osorterade. Det kan leda till svårigheter att agera, prioritera och tänka långsiktigt. Omsorg och praktisk hjälp i vardagen är fortfarande viktigt. För vissa är det värdefullt att få prata om det upplevda. För andra räcker det att känna stöd från människor i sin närhet. Om det finns behov så kan en stödgrupp med andra i samma situation eller professionell samtalshjälp vara ett viktigt stöd framåt. Att skriva ner tankar och upplevelser kan vara ett värdefullt sätt att bearbeta sina känslor. Speciellt för personer som har svårt att prata om känslor, eller inte har någon att prata med. Barn kan ha svårt att uttrycka sina känslor i ord eller skrift. Ge därför dem möjlighet att rita sina känslor som en del av sin bearbetning. Reaktionerna kan variera men det flesta drabbade återhämtar sig över tid. Trots att det kan kännas svårt kommer en tid då det går att resonera över det som har hänt. Intresset för omgivningen återkommer och även glimtar av hopp och framtidstro växer fram. Dina minnen kommer alltid att finnas kvar och vara en del av din livsresa och kommer att prägla många av dina val framöver. Även om det kanske känns osannolikt just nu så finns det en möjlighet att över tid låta det som har hänt bli en stark drivkraft i framtiden.

Vad är viktigt att tänka på just nu? Efter en traumatisk upplevelse är det normalt att utveckla psykiska och/eller fysiska symptom såsom huvudvärk, koncentrationssvårigheter eller ångest. Detta är reaktioner på den stress som du har upplevt. För vissa kommer stressreaktionen direkt, för andra tar det veckor eller månader. Här är några tips på vad du själv och dina närstående kan göra för att underlätta situationen här och nu: Få stöd av andra. Sällskap, lugn och omsorg ger trygghet i den initiala fasen. I din nya omgivning finns personer eller organisationer som kan ge stöd och hjälp. Känn inget tvång att behöva prata om det som har hänt. Det är känslan av gemenskap som är det viktigaste även om det sker i tyst samvaro. Fokusera på det kortsiktiga och praktiska. Första steget kan vara att se om du kan hitta kraft att rikta ditt fokus på kortsiktiga tidsperspektiv istället för att tänka långsiktigt. Det kan handla om att hitta vardagsrutiner som hjälper till att strukturera tillvaron som till exempel mat och vila. Våga be andra om hjälp om du själv inte orkar. Förstå vad du kan påverka och fokusera på det. Att förstå vad du kan påverka och kontrollera ger tröst och styrka i en akut situation. Det går att klargöra med en enkel visualiseringsövning: VISUALISERINGSÖVNING: Tänk dig bilden av två cirklar som ligger i varandra där den inre cirkelnmotsvarar allt somdu kan påverka, din kontrollzon. Den yttre cirkeln innehåller allt som ligger bortomdin kontroll just nu. Vår upplevelse av vanmakt blir starkare jumer vi fokuserar på allt det somvi inte själva rår över (den yttre cirkeln). Just nu finns mycket som ligger långt utanför din kontroll. Men vi mår alltid bättre av att ha fokus på det som vi kan bestämma över, även omdet bara handlar om små praktiska beslut för dagen eller valet av våra tankar.

Detta stöd är framtaget på ukrainska för att underlätta din förståelse av den period som är framför dig, och på svenska för att underlätta för svenskar att förstå den situation som flyktingar från Ukraina kan befinna sig i. Med bättre förståelse för varandra ökar vi möjligheten för givande möten och en gemensam väg framåt. Producerad av Skandia Idéer för livet och Motivationslyftet by Star for Life. Illustratör: Anneli Pietikäinen. Om du eller anhörig behöver professionell hjälp Om din situation blir för tung att bära på egen hand bör du söka efter professionell hjälp. Detta förbättrar dina förutsättningar att kunna gå vidare och så småningom må bättre. Du kan läsa mer på Migrationsverkets hemsida (Migrationsverket.se) eller kontakta: Rädda barnen. Centrum för stöd och behandling (Raddabarnen.se) Röda Korset. Vård för migranter (Rodakorset.se) Vårdguiden. Kontaktuppgifter till psykiatriska vårdenheter (1177.se) Exempel på reaktioner vid svåra händelser Människor reagerar olika i samband med svåra händelser. Nedan är några exempel från Psykologisk första hjälp på olika reaktioner: • fysiska symtom (t.ex. skakningar, huvudvärk, trötthet, aptitförlust, värk eller smärta) • gråt, ledsenhet, nedstämdhet, sorg ångest, rädsla • vara “på sin vakt” eller “sprittighet” • oro för att något annat allvarligt ska inträffa • sömnsvårigheter, mardrömmar • irritabilitet, ilska • skuld, skam (t.ex. för att ha överlevt eller för att inte ha hjälpt eller räddat andra) • förvirring, emotionell stumhet, overklighetskänsla eller att vara som i en dimma • vara tillbakadragen eller apatisk • svarar inte på tilltal eller talar inte alls • desorienterad (t.ex. känner inte till sitt eget namn, var man kommer ifrån eller vad som hänt) • kan inte ta hand om sig själv eller andra (t.ex. äter och dricker inte, är oförmögen att fatta enkla beslut)

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=