ÅRSREDOVISNING 2019- ÄLVSBYNS KOMMUN

15 KÄNSLIGHETSANALYS För kommunen är det viktigt att medvetandegöra ris- ker som finns med olika förändringar som kan inträf- fa, samt belysa hur dessa förändringar kan komma att påverka kommunens ekonomi. En känslighetsanalys har upprättats och redovisas i nedanstående tabell. Känslighetsanalys mkr Räntekostnad/ år för lån 100 mkr 1,2 Personalkostnadsförändring 1 % 4,6 1 årsarbetare 0,5 Förändrad utdebitering 1 kr 17,3 DRIFTREDOVISNING Budgeten för verksamheterna är fördelad på 21 budgetområden/ramar. Sammantaget redovisas ett underskott på 20,2 mkr över ram. Sju verksamheter redovisar underskott i storleksordningen 1 mkr eller större, i särklass störst underskott uppvisar Stöd till individ och familj. Nedan följer en kort sammanfatt- ning av samtliga verksamhetsberättelser, de återfinns i sin helhet efter noterna. Budgetområdet Politisk verksamhet visar ett under- skott på 0,7 mkr till följd av ökade kostnader för arvoden. Överförmyndarverksamheten redovisar ett under- skott på 0,4 mkr på grund av kostnader av engångs- karaktär. Kommunövergripande visar ett överutnyttjande på 1,2 mkr över ram, främst beroende på pågående fiberprojekt. Näringslivsverksamheten redovisar ett överskott på 0,7 mkr till följd av återhållsamhet under andra halvåret. Fritid och kultur uppvisar ett överskott på 1,0 mkr tack vare stor återhållsamhet under andra halvåret. Förskolan redovisar ett överskott på 0,7 mkr totalt sett. Timmersvansens och Åsens förskoleområden håller uppe resultatet, medan Byarnas förskoleområde visar ett underskott. Grundskolan visar ett underskott på 1,0 mkr. Det är framförallt Vidsels rektorsområde som påverkar re- sultatet negativt, liksom övergripande kostnader. Det senare kan härröras till skolskjutsar, digitalisering och ett avslutat statsbidrag. Övriga rektorsområden visar ett överskott eller mindre underskott. Även gymnasieskolans verksamhet går över ram, med ett underskott på 1,2 mkr. Det är framförallt Älvsbyns Gymnasium, som kostat mer än budge- terat, höga interkommunala kostnader och kost- nader för skolskjuts som bidrar till underskottet. Komvux och integration redovisar ett överskott på 0,4 mkr. Ökade kostnader för externa utbild- ningsanordnare och interkommunala kostnader, täcks till stor del av ökade intäkter av statsbidrag som är något högre än budgeterat. Stöd till individ och familj redovisar ett totalt underskott på 15,2 mkr. Ökade personalkostnader till följd av åtgärder efter en tillsyn av arbetsmiljö- verket, kraftigt ökade kostnader för institutions- vård och konsulentstödda familjehem till följd av placeringar på Sis-hem och hem för vård och behandling, strukturella förändringar som bidragit till att utbetalning av ekonomiskt bistånd har ökat och otillräckliga budgetramar för institutions- behandling och vård av missbruk, anges som de största orsakerna till underskottet. Särskilt boende visar ett underskott på 3,2 mkr, främst hänförligt till ökad bemanning och ökade kostnader för medicinskt utskrivningsklara. Hemtjänsten totalt visar ett positivt resultat på 0,7 mkr. Resursfördelningens överskott uppgår till 2,5 mkr, men bland annat ökade kostnader för färdtjänst och svårigheter att planera bemanning gör att både övergripande och hemtjänstverksam- het går med underskott. Hälso- och sjukvård redovisar ett underskott på 1,6 mkr, framförallt hänförligt till höga kostnader vid rekrytering av sjuksköterskor. Omsorgen om funktionshindrade har bedrivit sin verksamhet inom ram och visar ett överskott på totalt 1,4 mkr till följd av bland annat effektiv schemaplanering, färre brukare och tillfälligt högre intäkt än budgeterat. Personlig assistans rapporterar att överskottet på 2,1 mkr beror på ett överskott på resursfördel- ningen. Jourersättningen från Försäkringskassan täcker inte all nattbemanning varför det uppstår ett underskott där.